Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter

Avfallsanläggningar med deponering

 

Deponeringen utgör endast en mindre del av verksamheten vid en modern anläggning. Så mycket som möjligt ska sorteras för att i stället återvinnas eller behandlas på annat sätt. Foto: Stefan Edetoft

2015 deponerades 38 300 ton hushållsavfall. Det är en ökning med 16 procent, jämfört med 2014. Utslaget per invånare är det 4 kg. 0,8 procent av hushållsavfallet deponerades 2015.

Vid avfallsanläggningar som hanterar kommunalt avfall deponerades totalt 1 662 200 ton år 2015, en ökning med 230 000 ton jämfört med året innan. På enskilda anläggningar kan dock den totala mängden deponerat avfall variera kraftigt från år till år beroende på ett varierande behov av att deponera förorenade massor och askor. Under 2015 deponerades hushållsavfall på 47 anläggningar.

Deponering är den behandlingsmetod som används för avfall som inte kan behandlas på annat sätt, till exempel krossat kakel, porslin, keramik och fönsterglas.

På en modern avfallsanläggning är deponeringen endast en liten del av verksamheten. Utsortering av material för bearbetning, för transport till återanvändning och återvinning samt för energiutvinning pågår på de flesta avfallsanläggningar. De utnyttjas också som mellanlager för avfallsbränslen och för avfall som faller under producentansvaret, till exempel papper och glas. På anläggningarna behandlas ofta även biologiskt nedbrytbart avfall och förorenade massor.

När en deponi är full täcks den med material, ofta i flera lager, för att bland annat förhindra att regnvatten tränger ner. Mellantäckning läggs mellan lager av avfall och sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering. Deponierna byggs även med bottentätning, så att lakvatten ska kunna samlas in och renas.

Avslutade deponier ska sluttäckas. Tillsammans utgör dessa deponier en yta av uppskattningsvis 25 km2, och den uppskattade totala kostnaden för sluttäckning är cirka 6 miljarder kronor. Årligen behövs cirka 6-8 miljoner ton material för att sluttäcka deponierna. Idag utnyttjas till exempel slagg, slam, askor och förorenade jordar i de olika skikten i sluttäckningarna. 

Huvuddelen av de deponier som avslutades som en följd av strängare bestämmelserna för deponering som infördes 2008 kommer att sluttäckas fram till år 2030.

Deponigas och lakvatten

Deponigas kallas den gas som uppkommer vid en deponi där man tidigare har deponerat organiskt avfall. Gasen består av cirka 50 procent metan, resten är koldioxid, kväve och små mängder av andra gaser. Eftersom den innehåller metan måste den samlas in för att minska miljöpåverkan. 

Sedan förbudet att deponera organiskt avfall infördes har gasbildningen på deponier successivt avtagit.

Under 2015 samlades totalt cirka 190 GWh deponigas in vid 58 avfallsanläggningar, varav 137 GWh utvanns som energi. Energiutvinningen bestod av 18 GWh i form av el, 1 GWh som fordonsgas och 118 GWh som värme. Gas motsvarande 53 GWh facklades bort. Vid fackling utvinns inte energi, men utsläppen av metan minskar. På 41 av anläggningarna med gasutvinning deponeras fortfarande avfall.

Lakvatten definieras som den vätska – oftast regnvatten – som varit i kontakt med deponerat material och som rinner ut ur eller hålls kvar i en  deponi. Under 2015 hanterades knappt 9,3 miljoner kubikmeter lakvatten på 95 avfallsanläggningar.

I detta ingår även förorenat dagvatten från verksamhetsytor, allt vatten tas om hand i samma reningsprocess. 58 av anläggningarna med lakvattenhantering deponerar fortfarande avfall.

Mindre än hälften av anläggningarna uppger att lakvatten avleds till kommunala reningsverk efter varierande grad av lokal behandling. Övriga anläggningar uppger att lakvattnet hanteras lokalt innan det släpps till recipient. Gas och lakvatten samlas fortfarande in även från avslutade deponier.

(Uppdaterat 2016-07-12 av Ingegerd Svantesson)

Läs mer

Avfall Sveriges arbetsgrupp för deponering

Lediga platser

Uppsala Vatten och Avfall söker marknads- och kommunikationschef.

Läs mer

Skitlite 2020 – ett samarbete mellan 11 skånska kommuner – söker studenter till informationskampanj.

Läs mer

KSRR, Kalmarsundsregionens Renhållare, säker arbetsledare till återvinningscentralerna.

Läs mer

KSRR söker kommunikationsansvarig.

Läs mer

KSRR söker även personalansvarig.

Läs mer