Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter

Biologisk återvinning ger näring och energi

En stor del av vårt avfall är biologiskt lättnedbrytbart som till exempel trädgårdsavfall och matrester. Genom kompostering eller rötning utvinns näring och energi vilket ger stora miljövinster.

2014 gick 747 690 ton hushållsavfall till biologisk återvinning – rötning eller kompostering. Det är en ökning med 5 procent jämfört med 2013. 77 kg hushållsavfall per person behandlades genom biologisk återvinning 2014. Biologisk återvinning utgör nu 16,4 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall.

Den biologiska behandlingen av matavfall, exklusive hemkompost, uppgick till nästan 390 000 ton 2014. Matavfall till samrötningsanläggningar har ökat med 21 procent och matavfall till centrala komposteringsanläggningar har minskat med 16 procent. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar uppkommer cirka 82 kg matavfall per person och år i de svenska hushållen. Till det kommer 22 kg/per person från restaurang och storkök samt 7 kg/person från handel. Totalt uppkommer 1 072 000 ton matavfall från ovanstående kategorier. 2014 nåddes 31 procent av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, som är 50 procent till 2018.

Regeringen har fattat beslut om 24 etappmål inom fyra prioriterade områden, bland annat avfall. Ett av etappmålen rör ökad resurshållning i livsmedelskedjan. Det innebär att man ska vidta åtgärder så att 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger kan sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen i det kan tas tillvara. Minst 40 procent av det matavfallet ska även behandlas så att energin kan tas tillvara. Detta etappmål ska vara uppfyllt senast 2018.

Insamling

Omkring 200 kommuner erbjuder sina invånare insamling av källsorterat matavfall för central behandling. Ett flertal kommuner planerar att införa insamling av källsorterat matavfall. Det vanligaste insamlingssystemet för villahushåll är två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall. En del kommuner har istället valt fyrfackskärl eller optisk sortering där olikfärgade påsar läggs i samma kärl.

Kompostering

Kompostering är naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar. Vid kompostering samverkar olika mikroorganismer och avlöser varandra under olika skeden i nedbrytningen. Vid kompostering utvecklas värme, upp till 60-70 grader och ibland ännu varmare.

Den färdiga komposten är ett långtidsverkande gödselmedel och används därför oftast som jordförbättring i trädgårdar, parker och vid markanläggningar. Komposten kan kvalitetssäkras enligt certifieringsreglerna SPCR152.

Rötning

Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogödsel, som är ett utmärkt gödselmedel. Det bildas även biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle efter uppgradering. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. 

Biogödsel är ett snabbverkande organiskt gödselmedel som delvis kan ersätta mineralgödsel inom jordbruket. Biogödseln kan kvalitetssäkras enligt certifieringsreglerna SPCR120 där krav ställs på hela kedjan, från inkommande substrat till processen och färdig produkt.

Biogas ger inget nettoutsläpp av koldioxid, vilket är en av de riktigt stora miljöfördelarna.

(Uppdaterat 2015-12-07 av Caroline Steinwig)