Det finns flera skäl till att ta hand om det metan som bildas vid nedbrytning av organiskt material på en deponi; i bästa fall finns det en god ekonomi i att ta hand om gasen och använda den till uppvärmning eller i en motor, det finns klimatvinster att göra om metanet oxideras till koldioxid då metanet är en mycket starkare växthusgas än koldioxiden och det finns alltid säkerhetsrisker med gasen, främst om bebyggelse förekommer nära deponin.

Det finns idag över 4 000 nedlagda deponier i Sverige med stora mängder organiskt material. 47 deponier har aktiva anläggningar för att ta hand om deponigas.

De här sidorna beskriver hur metan bildas och oxideras till koldioxid på deponier och vilka faktorer som spelar in i dessa processer. Vidare beskrivs vad som kan vara viktigt vid konstruktion av ett metanoxidationsfilter och vilka alternativa modeller det finns. Vidare går vi igenom ansvarsfrågor och ekonomin kring metanoxidering.

Gassäkerhet

Gassäkerheten på deponier blir en allt viktigare fråga när bebyggelse tränger allt närmare det gamla avfallsupplaget och när gasen stängs inne av en tät sluttäckning.

Klimat

I strävan efter att minska vår klimatpåverkan kan metanoxidation göra en stor nytta. Det årliga metanutsläppet från en mindre deponi motsvarar 30 000 mils körning med en modern bil.

Sluttäckning

När en deponi sluttäcks påverkas gasens strömningsvägar. Detta kan utnyttjas för att leda gasen till metanoxidationsfilter eller orsaka olyckor om gasen hamnar på fel ställe.