Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter

 

Energiåtervinning

Under 2015 gick 2 284 210 ton hushållsavfall till energiåtervinning. Det är en ökning från 2014 med 6 procent. Utslaget på varje invånare i Sverige lämnades 232 kg hushållsavfall per person till energiåtervinning 2015. Energiåtervinning utgör 48,6 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall.

Avfall är ett viktigt bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. 2015 utvanns totalt 17 TWh energi, fördelat på 14,7 TWh värme och 2,3 TWh el. Sverige är det land i Europa, som utvinner mest energi per ton ur avfallet, cirka 3 MWh per ton .

Förutom hushållsavfall behandlades också 3 491 190 ton övrigt avfall, främst industriavfall, vid de svenska anläggningarna.

1 328 500 ton avfall importerades av Avfall Sveriges medlemmar för energiåtervinning 2015, främst från Norge, Storbritannien och Irland. Svensk energiåtervinning bidrar till att mer avfall i Europa kan lyftas i avfallshierarkin från deponi till energiåtervinning.

Avfall Sveriges statistiska uppgifter avser anläggningar som behandlar hushållsavfall, Kils energi undantaget. Energiåtervinning sker också i anläggningar som inte behandlar hushållsavfall, den statistiken har vi dock ingen tillgång till. Det finns därmed ingen samlad statistik över den totala energiåtervinningen av avfall i Sverige.

Efter förbränningen kvarstår rester. Slagg från ugnen utgör 15–20 viktprocent av den tillförda mängden avfall och rökgasreningsrester utgör 3–5 viktprocent. Slagg består av material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, så kallat inert material. Exempel på sådant material är glas, porslin, järnskrot, grus med mera. 

Sedan större föremål och metallrester sorterats bort, materialet har siktats och stabiliserats får man slaggrus. Det används huvudsakligen som konstruktionsmaterial på deponier men det vore önskvärt att kunna använda slaggrus i stället för naturgrus i konstruktioner som exempelvis vägbyggen. Naturgrus är en ändlig resurs som bör reserveras för vissa angelägna användningsområden.

Avfall Sverige och medlemmarna arbetar aktivt för att säkerställa att slaggrus som används utanför anläggningarna inte medför risker för människor och miljön.

Rökgasreningsrester är samlingsnamnet för en finkornig fraktion som uppstår vid rening av rökgaserna. De består av flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam från våt rökgasrening. Efter stabilisering deponeras rökgasreningsresterna eller används som neutraliseringsmedel vid återfyllning av gruvor och täkter.

Enligt EU:s ramdirektiv för avfall samt svenska avfallsförordningen är avfallsförbränning med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning25. Svenska anläggningar uppfyller väl energieffektivitetskriteriet (R1). 

Energiåtervinning är ett hygieniskt och miljömässigt bra sätt att behandla det avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod.

(Senast uppdaterad 2016-07-12, Jakob Sahlén)

Lediga platser

Örebro kommun söker gruppchef till återvinningcentralerna.

Läs mer

Njudung Energi (Vetlanda och Sävsjö) söker maskinist.

Läs mer

Njudung Energi (Vetlanda och Sävsjö) söker driftingenjör.

Läs mer

Njudung Energi (Vetlanda och Sävsjö) söker projektledare.

Läs mer

Region Gotland söker VA-utvecklare med samhällsbyggnadsinriktning.

Läs mer

Region Gotland söker VA-utvecklare.

Läs mer

Nodava, Norra Dalarna Vatten & Avfall, söker ny VD.

Läs mer

Sigtuna Vatten & Renhållning söker erfaren avfallshandläggare.

Läs mer

–––

GASUM, tidigare Swedish Biogas International, har ett antal lediga tjänster:

Redovisningsekonom till kontoret i Linköping.

Läs mer

Produktionsutvecklare till kontoret i Linköping.

Läs mer

Platschef till produktionsanläggningen i Västerås.

Läs mer

Driftstekniker till anläggningen i Västerås.

Läs mer

–––

Envac söker nya medarbetare till olika tjänster.

Läs mer

Här kan Avfall Sveriges medlemmar annonsera ut sina lediga platser kostnadsfritt. Maila info@avfallsverige.se

Den här vinjetten kommer ni att möta i många olika sammanhang under 2017. Det är nämligen den samlande symbolen för Avfall Sveriges 70-årsjubileum. I tidningen Avfall och Miljö, i nyhetsbrevet och i många andra sammanhang kommer vi att titta bakåt på vad som hänt inom svensk avfallshantering de gångna 70 åren. Och vi kommer även att försöka oss på en framtidsspaning – vad händer 70 år framåt? Följ oss under året!