Varför materialåtervinna?

Tillväxten och konsumtionen i samhället ökar, liksom avfallsmängderna. Mer konsumtion resulterar i mer avfall. Med tanke på att våra naturresurser är begränsade, att vårt klimat förändras, och att efterfrågan på nya råvaror ökar är det viktigare än någonsin att vi tar tillvara den resurs som avfallet utgör.

Återvinning minskar energiåtgången

Den sannolikt viktigaste miljöfrågan vi står inför är klimatförändringarna. De flesta av oss är överens om att vi måste minska på klimatgaserna, leva energisnålare och spara på jordens resurser. Att materialåtervinna avfall är ett viktigt steg. Man bidrar till att minska energiåtgången i tillverkningsindustrin när man använder återvunnet material och man sparar resurser genom att inte lika mycket jungfruligt material behövs. Genom kompostering och rötning återgår det organiska materialet och näringsämnena till kretsloppet. Biologisk avfallsbehandling kan dessutom betraktas som koldioxidneutralt. Materialåtervinning bidrar också till att det farliga i avfallet tas omhand på rätt och säkert sätt.

Källsortering ökar miljömedvetandet

Studier visar också att om man aktivt källsorterar och återvinner, även om man inte direkt tänker på det, påverkar det ofta ens övriga beteende till att bli mer miljömedvetet.

Vi har på tio år dubblerat återvinningen i Sverige. Deponeringen har minskat kraftigt och svarar numera för 1,4 procent. I Sverige är vi bra på att återvinna. Tillväxt är också bra, men den måste vara miljömedveten.

Några exempel på nyttan med materialåtervinning:

• Man sparar 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material
• I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid.
• Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 gr guld och 100 gr palladium.

(Uppdaterad 110803 av Jon Nilsson-Djerf)