Material- och biologisk återvinning uppgick till 2 204 280 ton 2009. Det motsvarar 236,0 kg per person. Sveriges riksdag har satt som mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom material- och biologisk återvinning till 2010. 49,2 procent av hushållsavfallet gick till material- och biologisk återvinning 2009.

Den delen av materialåtervinningen som omfattar förpackningar, returpapper, el-avfall och det grovavfall som tas tillvara som metallfraktion vid kommunernas återvinningscentraler minskade till 1 586 600 ton, 169,9 kg per person, vilket motsvarar 35,4 procent av allt behandlat hushållsavfall.

Metall från hushåll ökar

Metall från hushåll, exempelvis cyklar och trädgårdsmöbler, som lämnas på återvinningscentralerna ökade fram till 2007, och minskade därefter. Från 2008 till 2009 ökade dock den fraktionen med nästan 18 000 ton. År 2009 lämnades 169 920 ton metall in för återvinning, 18,2 kg per person.

Minskade mängder till materialåtervinning kan delvis förklaras med lågkonjunkturen genom att minskad konsumtion leder till minskad mängd avfall. Återvinningsgraden på tidningar och vissa förpackningsslag har samtidigt ökat vilket innebär att en större del av de förpackningar och tidningar, som sätts på marknaden, också återvinns.

Mängderna kartong-, plast- och metallförpackningar utgår från förpackningsmängderna, som redovisats av de producentföretag som betalar in avgifter till det så kallade REPA-registret.

Insamling via obemannade återvinningsstationer

Förpackningarna samlas huvudsakligen in via de cirka 5 800 obemannade återvinningsstationerna, som producenterna driver. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler. Flera kommuner har infört fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar, det är ett insamlingssystem som tillämpas allt mer.

Insamlad mängd tidningspapper minskade 2009 då 420 000 ton samlades in. Återvinningsgraden ökade dock till 91 procent, det uppsatta målet på 75 procent har uppnåtts sedan länge.

Insamlat kontorspapper minskade till 118 000 ton. Det är cirka 72 procent av den mängd som sätts på marknaden. Resultatet överstiger det frivilliga åtagandet om att samla in minst 50 procent.

479 700 ton pappersförpackningar – papper, kartong och well – lämnades till återvinning 2009. Alla förpackningar av pappersfibrer har ett gemensamt återvinningsmål på 65 procent och återvinningsgraden blev förra året 74 procent.
33 400 ton metallförpackningar lämnades till återvinning förra året. Återvinningsgraden blev 73 procent och återvinningsmålet på 70 procent uppnåddes därmed.

44 430 ton plastförpackningar materialutnyttjades 2009, återvinningsgraden minskade till 27 procent. 6 230 ton energiutvanns, återvinningsgraden var 4 procent. Den totala återvinningsgraden för plastförpackningar var 31 procent, långt från återvinningsmålet på 70 procent. Från och med 2009 inkluderas inte de plastförpackningar som energiåtervinns genom förbränning tillsammans med annat hushållsavfall.

177 300 ton, 90 procent, av glasförpackningarna materialutnyttjades. Återvinningsmålet är 70 procent.

Nationell kampanj

Avfall Sverige genomför under 2010-2011 en nationell kampanj om materialåtervinning. Kampanjen bedrivs i samarbete med landets kommuner. Målet med kampanjen är att öka kunskapen om materialåtervinning och förtroendet för kommunernas arbete med denna återvinning.

(Uppdaterad 100708 av Ingegerd Svantesson)