Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2017-04-19

Avfallsdirektivet inget hinder för debitering utifrån uppskattade mängder

Enligt en dom från EU-domstolen utgör avfallsdirektivet inte något hinder för debitering av avfallsavgifter utifrån uppskattade mängder avfall. 

Bakgrunden är att en kroatisk domstol begärde förhandsavgörande av EU-domstolen avseende hur avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall ska beräknas enligt unionsrätten. 

I det nationella avgörandet hade två fastighetsägare blivit fakturerade för hushållsavfallsinsamling efter storleken på den avfallsbehållare som de hade och inte för den faktiska mängd avfall de producerade. Fastighetsägarna invände mot att de skulle betala den del av fakturorna som bland annat avsåg återvinning och deponering samt den särskilda avgift som syftade till att finansiera det kommunala bolagets investeringar för återvinning. 

Domstolen ställde följande frågor:

”Hur ska avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall beräknas enligt unionsrätten? Ska unionsmedborgarna betala fakturor avseende insamling och hämtning av kommunalt avfall på grundval av volymen av de soptunnor eller containrar som har tömts eller på grundval av mängden sopor som har hämtats, och ingår annat i avgiften?”

Tolkningsfrågorna rör artikel 14 om principen om att förorenaren betalar och artikel 15 om finansieringen av kostnaden för avfallshantering i ramdirektivet 2008/98/EG om avfall. Om en avfallstjänst tillhandahålls kollektivt ska den enligt artikel 15 debiteras alla i kollektivet i egenskap av ”innehavare” (avfallsproducenten eller den fysiska eller juridiska person som är i besittning av avfallet).

EU-domstolen konstaterar att det inte finns några EU-rättsliga bestämmelser som förpliktigar medlemsstaterna att använda en exakt metod för finansieringen av kostnaden för bortskaffande av kommunalt avfall. Därför konstaterar domstolen att en medlemsstat kan välja fritt om finansieringen ska säkerställas genom en skatt, en avgift eller på något annat sätt. Mot den bakgrunden konstaterar domstolen att användningen av ett faktureringsunderlag som bygger på volymen av de behållare som tillhandahålls kunderna, bland annat utifrån fastighetens yta och användning, göra det möjligt att beräkna kostnaden för bortskaffande av avfallet och fördela den mellan de olika innehavarna, eftersom denna parameter direkt kan påverka storleken på kostnaden. 

Av den anledningen ansåg inte domstolen att nationell lagstiftning som föreskriver en avgift för finansiering av hantering och bortskaffande av kommunalt avfall som beräknas på grundval av en uppskattning av mängden avfall som produceras och inte på grundval av vikten av det avfall som faktiskt producerats och överlåtits till insamling därmed inte kan anses stå i strid med ovan nämnda artiklarna 14 och 15. 

Detsamma gäller införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning. Enligt artikel 15.1 ska nämligen medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att avfallsproducenterna tillsammans bidrar till investeringar som är nödvändiga för att uppnå målen i artiklarna 11.1-4 (återvinningsmål) och 15.1.

Vidare konstaterar domstolen att ”även om berörda nationella myndigheter har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på unionsrättens nuvarande stadium vad gäller prisberäkningen ankommer det på nationell domstol att kontrollera om inte begärt pris och tilläggsavgift medför att vissa ’innehavare’ påförs uppenbart oproportionerliga kostnader i förhållande till mängden avfall eller det slags avfall som de kan producera”. Hänsyn ska, enligt domstolen, bland annat tas till kriterier rörande typen av fastighet som besitts, fastighetens yta och användning, ”innehavarens” kapacitet att producera avfall, tillhandahållna tjänsters volym liksom hur ofta uppsamling sker, eftersom dessa parametrar kan påverka kostnaden för hanteringen och bortskaffandet av avfall. 

Utifrån domen konstaterar Avfall Sverige att de ramar som finns i den svenska lagstiftningen för uttag av avfallsavgifter (27 kap. 4-6 §§ miljöbalken) och kommunallagens självkostnads- och likställighetsprinciper inte kan bedömas stå i strid med avfallsdirektivets ramar för avgiftsuttag. Detsamma gäller kommunens möjlighet att debitera avfallsavgifter utifrån kärlvolym. 

Läs mer: EU-domstolens dom i mål nr C-335/16.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-06-29 Brister i vägledning för ökad materialåtervinning

Naturvårdsverket har inom ramen för regeringsuppdraget om Giftfria och resurseffektiva kretslopp publicerat ”Vägledning för ökad och säker materialåtervinning”. Avfall Sverige anser att det är bra att den har tagits fram men innehållet behöver bearbetas för att kunna användas som en vägledning. 


2017-06-28 Fel neka skattelättnad för importerad biogas

Energimyndigheten gjorde fel när Eon Biofor nekades skattelättnader för biogasimport från Tyskland till Sverige. Det framgår av ett förhandsavgörande från EU-domstolen.


2017-06-27 Beslut om den farliga egenskapen för ekotoxiskt

EU-kommissionens förslag till avfallsbedömningskriterier för den farliga egenskapen ekotoxiskt (HP 14) har nu godkänts och träder i kraft 5 juli 2018.


2017-06-26 Avfall Sverige på plats i Almedalen

Avfall Sverige finns på plats under den gotländska Almedalsveckan även i år. Under veckan planerar Avfall Sverige för flera aktiviteter.


2017-06-20 1000:e klimatåtgärden beslutad

Naturvårdsverket har fattat beslut om den 1 000:e klimatåtgärden inom ramen för Klimatklivet. Totalt har nu 1003 ansökningar fått stöd. Klimatklivet ska stärka lokalt och regionalt klimatarbete genom stöd till klimatinvesteringar, exempelvis i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län. Hittills har över 9 000 laddpunkter för elbilar, 200 åtgärder för energikonvertering och 23 åtgärder för produktion av biogas fått stöd genom Klimatklivet.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer