Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2017-01-31

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår som bäst inom EU. Den 24 januari röstade parlamentets miljöutskott om sina ändringsförslag till kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet väntas rösta i plenum – första läsningen – den 13 mars. 

– Det förändrade avfallsdirektivet är nyckeln till att öka resurshushållningen i Europa. Det kommer, om det genomförs som planerat, leda till stora miljöförbättringar och tillväxt av nya jobb och verksamheter, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Rådet – dvs medlemsstaternas miljöministrar – fastställde sina ståndpunkter vid ett möte den 12-13 januari men det är inte de slutgiltiga ståndpunkterna utan de kan komma att ändras i kommande förhandlingar med parlamentet. Därefter inleds förhandlingar mellan rådet och parlamentet, som slutligen kommer att utmynna i en gemensam ståndpunkt som då blir det nya direktivet. Det kommer förhoppningsvis att kunna ske under detta år, men kan glida in på 2018. Generellt har rådet en mindre ambitiös hållning och vill inte gå lika långt som parlamentet.

Några av de centrala delarna i förslagen är definitionen av kommunalt avfall, det förlängda ekonomiska producentansvaret, förebyggande och återanvändning, återvinningsmålen samt centrala förslag till ändringar i deponeringsdirektivet.  Här följer en kort redogörelse för de olika delarna.

Definitionen av kommunalt avfall

Den definition av kommunalt avfall som EU fastställer används för beräkning av återvinningsmålen. Den har inte något att göra med hur vi nationellt avgränsar ansvaret vem som får hantera hushållsavfall. Däremot skulle eventuellt en ändrad definition av kommunalt avfall kunna inverka på hur den svenska hushållsavfallsdefinitionen avgränsas. 

Miljöutskottet föreslår precisering av avgränsningen av med hushållsavfall jämförligt avfall till blandat och källsorterat avfall som uppstår i mindre verksamheter, kontor och institutioner inklusive skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. Avfall Sverige föredrar en mer öppen definition kopplad till hur avfallet genereras.

Förlängt ekonomiskt producentansvar

En viktig fråga är hur det tydligare ska regleras vilket ansvar som producenter har inom ramen för så kallat förlängt ekonomiskt producentansvar och i de fall kommunen utför uppgifter inom ramen för detta ansvar. 

Miljöutskottet vill se ett förtydligande att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den som utvecklar, tillverkar, processar, behandlar, säljer eller importerar produkter lyder under förlängt ekonomiskt producentansvar. 

Miljöutskottet vill också se harmoniserade kriterier för den ersättning som producenter ska betala till kommuner när dessa utför uppdrag inom ramen för producentansvaret. Ersättningen ska åtminstone täcka kostnaderna för källsortering, sortering och annan avfallshantering i syfte att lägst uppnå de mål som EU har satt upp. Rådet ligger här ganska nära utskottets uppfattning men är mindre precis i vilka kostnader som ska täckas genom det ekonomiska producentansvaret.  

– Det är en stor framgång för kommunsfären att det nu finns förutsättningar för att precisera innebörden av det ekonomiska producentansvaret, säger Weine Wiqvist.

Avfallsförebyggande och återanvändning

Miljöutskottet vill se hållbara konsumtions- och produktionsmodeller, utvidgning av livslängden för produkter, stöd till system för reparation, återanvändning, ombyggnation och rekonditionering. 

Återvinningsmål

När det gäller kommissionens förslag om en höjning av det befintliga återvinningsmålet för kommunalt avfall från 50 till 60 procent till år 2025 vill miljöutskottet se ett tillägg för att denna återvinning ska ske genom minst 3 procent förberedelse för återanvändning av kommunalt avfall. För år 2030 vill utskottet se en ökning till 70 procent, varav minst 5 procent förberedelse för återanvändning.

Rådet däremot stannar vid att föreslå 55 procent respektive 60 procent som mål för 2025 och 2030. I måltalen ligger också ett nytt sätt att mäta själva återvinningen som jämfört med idag kommer att göra det betydligt svårare att nå målen. 

– De nya målen kommer, oavsett om det blir rådets eller miljöutskottets ambition som till slut blir gällande, att innebära en avsevärd ökning av återvinningen inte bara i Sverige utan också och framför allt i Europa som helhet, säger Weine Wiqvist.

När det gäller återvinningsmål för förpackningar föreslog kommissionen i sitt tidigare förslag att minst 65 viktprocent av förpackningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller återvinnas till år 2025. Kommissionen har också föreslagit ett motsvarande mål om 75 procent till år 2030. När det gäller de specifika förpackningsslagen föreslog kommissionen till år 2025 följande mål: 55 procent för plast, 60 procent för trä, 75 procent för järn, 75 procent för aluminium, 75 procent för glas och 75 procent för papper och kartong.

Rådet vill se 50 procent för plast, 25 procent för trä och 30 procent för aluminium och föreslår i övrigt samma mål som Kommissionen.

Miljöutskottet vill se övergripande mål om 70 respektive 80 procent. 

I den svenska förpackningsförordningen finns som jämförelse följande mål reglerade:

Materialutnyttjandegrad allt förpackningsavfall: Minst 55 procent före den 20 

Materialutnyttjandegrad för papp, papper, kartong, wellpapp: Minst 65 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 85 procent.

Materialutnyttjandegrad för plast som inte är dryckesförpackningar: Minst 30 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 50 procent.

För trä är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15. Detta mål gäller redan. 

När det gäller förpackningsavfall av andra material än de här ovan uppräknade är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15 procent. 

Eftersom EU-målen uttrycks som ”förberedelse för återanvändning och återvinning” och de svenska som ”materialutnyttjande” går de inte att jämföra rakt av.  

Både rådet och parlamentets miljöutskott vill vidare se en minskning av matavfallet längs hela kedjan och förebyggande av nedskräpning.

Utskottet vill också att medlemsstaterna ska förpliktigas att etablera obligatoriska system för insamling av källsorterad textil samt bioavfall till år 2020. 

Deponeringsdirektivet

När det gäller minskningen av mängden deponerat kommunalt avfall vill rådet se antingen en minskning av den totala mängden genererat avfall med 10 procent, eller en minskning med 45 kg per capita och år till år 2030.

Miljöutskottet vill se ett krav på att år 2030 ska endast kommunalt avfall i form av restavfall accepteras i deponier för icke farligt avfall.

Dessutom föreslås länder som idag deponerar mycket att få längre tid på sig att nå målen.

– Med tanke på den påverkan som sker från deponering av kommunalt avfall genom utsläpp av klimatgaser borde målen vara i princip noll deponering precis som i Sverige idag med flera länder. Framför allt saknas helt skarpa förslag om att minska deponering av annat avfall än just kommunalt avfall vilket är helt obegripligt från miljösynpunkt, säger Weine Wiqvist.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-08-31 Ny forskning visar att återbruk av kläder sänker miljöpåverkan med upp till 50 procent

Nu drar Stockholms modevecka igång och i samband med det presenterar Avfall Sverige och Tradera, i samarbete med doktor Bahareh Zamani, ny forskning som visar på hur återbruk av kläder minskar miljöpåverkan med upp till 50 procent.


2017-08-22 Avfall Sveriges VD i regeringens samverkansprogram

Regeringen har förordnat Avfall Sveriges VD Weine Wiqvist att ingå i samverkansgruppen till samverkansprogrammet Cirkulär biobaserad ekonomi. Samverkansprogrammet leds gemensamt genom statsråden Mikael Damberg, Sven-Erik Bucht och Karolina Skog.


2017-08-15 Förbud mot avfallshantering utan varningsfordon

Ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg innebär förbud att utföra avfallshantering på viss vägsträcka om inte aktuellt renhållningsfordon skyddas av ett varningsfordon som är utrustat med TMA (Truck Mounted Attenuator, ett påkörningsskydd). Ärendet är överklagat.


2017-08-14 Allt fler kvinnor handlar hållbart – men männen halkar efter

Nästan en av tre svenskar, 27 procent, är mer benägna att handla begagnat mode idag jämfört med för tre år sedan. Det är framförallt den yngre generationen och speciellt kvinnor som driver upp siffrorna. Siffrorna kommer från Tradera och Avfall Sveriges hållbarhetsundersökning, där svenskarnas relation till att handla second hand presenteras.


2017-08-09 1,2 miljarder att söka från Klimatklivet

Nu har en ny ansökningsomgång till Klimatklivet öppnat. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder. Investeringsstödet kan bland annat ges till projekt inom transporter, energieffektivisering, infrastruktur, avfall, fjärrvärme och informationsspridning.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer