Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2016-06-03

Cirkulär ekonomi genomgående tema på årsmötet

– Hållbarhet är hett. Det är lite förvirrande att vi plötsligt blivit trendiga, vi som har hållit på med miljöfrågor så länge.

Så inledde moderatorn Maria Wetterstrand den andra dagen av årsmötet i Gävle. Och hållbarhet ur många olika aspekter var också ett återkommande begrepp i konferensen, som hade cirkulär ekonomi som huvudtema. Redan den första dagen tog Avfall Sveriges ordförande Claes Thunblad upp frågan om det förändrade insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper från hushållen.

– Vi har aldrig haft så bra chans som vi har nu att utveckla avfallshanteringen i en positiv riktning. Vi ser att återvinningen ökar men inte i tillräckligt hög takt. Vi har nu ett system som absolut inte är samordnat. Det kan det bli med ett kommunalt insamlingsansvar. Kommunerna är redo för detta, sa Claes Thunblad.

– Kommunerna är redo men vi ska också ha respekt för att det ser olika ut i olika kommuner, sa Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Hon kunde inte utlova när något besked kommer men påpekade att regeringens ambition fortfarande är att förenkla insamlingen för hushållen:

– Det här är verkligen en fråga som fortfarande lever och arbetet med den pågår i regeringskansliet. Och vi som vill ha förändringen till stånd måste hjälpas åt, sa hon och uppmanade de 550 deltagande att bidra genom att driva opinion i frågan.

Anders Wijkman, miljömålsberedningens ordförande, var inbjuden att ge sin syn på det globala klimatavtalet, som klubbades i Paris i december.

– Det är positivt att vi fick en enighet bland så många nationer. De förslag som länderna själva hade lämnat in var förhållandevis ambitiösa, sa han.

Anders Wijkman hänvisade också till den snabba teknikutvecklingen, som en möjlighet att förverkliga ambitionerna i avtalet.

– I vissa områden ligger vi i framkant, kommunernas sätt att sköta fjärrvärmen och energiproduktionen till exempel. Utvecklar vi smart grön teknik kan vi också få importintäkter, sa han.

Uppdraget för den nya Upphandlingsmyndigheten är att bidra till att utveckla den goda affären, som innebär både social och ekologisk hållbarhet. Generaldirektör Inger Ek gav exempel på hur myndigheten kan ge kommunerna stöd i hela upphandlingsprocessen.

– Hållbarhetskriterierna inom avfallsförebyggande, återvinning, återanvändning och annat avfallsrelaterat, är exempel på hur vi kan stödja kommunerna, sa hon.

Kompetens genom samverkan

Att bygga ett hållbart samhälle kräver också kompetens, något som kommunerna skaffar sig och ser till att utveckla genom samarbete. Ola Mattisson, universitetslektor vid Lunds universitet, har på Avfall Sveriges uppdrag undersökt hur kommunerna samverkar.

– Om jag ska ge någon karaktäristik av samverkan kan jag be att ni tittar er omkring i lokalen. Ni gillar varandra och tycker om att arbeta ihop. Samverkan inom avfallsverksamheten ger fördelar och kommer också att öka, sa han.

Ett exempel på samverkan inom avfallshanteringen är Gästrike återvinnare, kommunalförbund som bildades för 15 år sedan av fem kommuner. 

– Med gemensam renhållningsordning och avfallsplan, har vi kunnat sätta mer ambitiösa mål för ett större område. Vi har fått mer resurser till större investeringar i våra anläggningar, sa förbundsdirektör Thomas Nylund.

– Våra framgångsfaktorer är samverkan, både inom och mot omvärlden, med andra kommunala bolag, med respektive kommuns förvaltning. Samverkan är en nyckel för att vi ska kunna ta oss an de utmaningar vi har framför oss, sa han.

Det nya bolaget Wessman Barken Vatten och Återvinning AB, WBAB, sköter nu vatten, avlopp och avfall i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Bolagets vd Sabine Dahlstedt påpekade att kompetens är viktig och det måste finnas en viss mängd personal för att få resultat.

– Det blir en annan dynamik i verksamheten om kompetensen finns hos personalen i stället för bara anlita konsulter, sa hon. 

Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist presenterade några av de större omvärldsfrågorna, som är aktuella just nu. En av dessa är regeringens utredning om styrmedel för ökad återanvändning. Utredare är Ola Alterå och han var också inbjuden till årsmötet för att presentera utredningen.

– Det känns som ett privilegium att möta er alla här, på en och samma plats. Ni är de viktigaste personerna när det gäller att ställa om i den här delen av cirkulär ekonomi. Avfall Sverige är en självklar partner i den här utredningen. Vi är nu i ett skede av utredningen där ni fortfarande kan komma in med förslag och synpunkter, sa han.

Det pågår fler utredningarna kring hållbarhet. Naturvårdsverket har exempelvis regeringens uppdrag att utreda giftfria kretslopp och kretslopp för textil.

– Avgiftningen av kretsloppet kan ju inte ske i avfallsledet utan det krävs ett starkt förebyggande arbete för att fasa ut farliga ämnen ur nya produkter, sa Elisabeth Österwall från Naturvårdsverket.

Praktiska exempel i kommunerna

Det finns många praktiska exempel på hållbara initiativ i kommunerna. Ett av dessa är ReTuren, ett kvartersnäraåterbruk i Malmö som drivs som ett pilotprojekt av VA Syd. Ett annat exempel är Matakuten i Gävle som startades av Lasse Wennman som ett privat initiativ för några år sedan. Matakuten drivs av en ideell förening med flera olika aktörer, varav Gästrike återvinnare är en. Mat som butikerna i Gävle tidigare slängde, trots att den var fullt ätbar, skänks nu till Matakuten och delas ut gratis till behövande.

– Ingen ska behöva vara hungrig, det finns mat till alla, sa Lasse Wennman när han presenterade sitt projekt.

Omställningen till cirkulär ekonomi kräver mer än lagar och andra styrmedel, människors beteende måste också förändras. Erik Modig, forskare vid Handelshögskolan, gav en insikt i hur detta kan ske.

– Vi går ofta på magkänslan. Den handlar om basala mänskliga behov. Och vi identifierar oss gärna  med en person som stämmer med självbilden, som ger social tillhörighet och status, sa han.

Ett längre reportage från årsmötet och utställningen kommer i nästa nummer av Avfall och Miljö.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-04-12 Höstens kurser och temadagar

Det återstår ytterligare några kurser och temadagar under våren, förutom årsmötet, men vi kan redan nu informera om höstens utbud i Avfall Sveriges utbildningsprogram. De mest populära kurserna och temadagarna blir snabbt fullbokade. Var därför ute i god tid med att anmäla er. Anmälningsformulären brukar finnas ute på webben cirka två månader innan kurstillfället.


2017-04-12 Ansök om projektmedel senast den 10 maj

Från Avfall Sveriges utvecklingssatsning kan både medlemmar och icke medlemmar ansöka om medel för olika projekt. Syftet med denna satsning är att främja medlemmarnas verksamhetsutveckling för en avfallshantering som är miljöriktig och hållbar utifrån ett samhällsansvar. Utlysningar sker nu återigen fyra gånger per år och den 10 maj stängs ansökningarna andra kvartalet. Utvecklingskommittén fattar sedan beslut om projektansökningarna den 14 juni.


2017-04-12 Avfall Sverige i Almedalen

Avfall Sverige kommer att delta i Almedalsveckan även i år. Tisdagen den 4 juli håller vi ett seminarium med rubriken ”Avfallspolitiken nu och i framtiden”, där representanter för riksdagspartierna deltar. Vi kommer även att delta som medarrangörer vid flera tillfällen och återkommer med mer information.


2017-04-06 Rundabordssamtalen om nya avfallsregler avslutade

De rundabordssamtal som miljöministern tagit initiativ till i processen för nya avfallsregler, är nu avslutade. Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist har deltagit i samtliga samtal.


2017-04-06 Ytterligare en halv miljard till Klimatklivet föreslås

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att Klimatklivet förstärks med ytterligare 500 miljoner kronor i år. Med den föreslagna satsningen väntas Klimatklivet minska de årliga utsläppen med ca 1,5 miljon ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en femtedel av de totala årliga utsläppen från alla bensinbilar i Sverige.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer