Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2017-01-31

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår som bäst inom EU. Den 24 januari röstade parlamentets miljöutskott om sina ändringsförslag till kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet väntas rösta i plenum – första läsningen – den 13 mars. 

– Det förändrade avfallsdirektivet är nyckeln till att öka resurshushållningen i Europa. Det kommer, om det genomförs som planerat, leda till stora miljöförbättringar och tillväxt av nya jobb och verksamheter, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Rådet – dvs medlemsstaternas miljöministrar – fastställde sina ståndpunkter vid ett möte den 12-13 januari men det är inte de slutgiltiga ståndpunkterna utan de kan komma att ändras i kommande förhandlingar med parlamentet. Därefter inleds förhandlingar mellan rådet och parlamentet, som slutligen kommer att utmynna i en gemensam ståndpunkt som då blir det nya direktivet. Det kommer förhoppningsvis att kunna ske under detta år, men kan glida in på 2018. Generellt har rådet en mindre ambitiös hållning och vill inte gå lika långt som parlamentet.

Några av de centrala delarna i förslagen är definitionen av kommunalt avfall, det förlängda ekonomiska producentansvaret, förebyggande och återanvändning, återvinningsmålen samt centrala förslag till ändringar i deponeringsdirektivet.  Här följer en kort redogörelse för de olika delarna.

Definitionen av kommunalt avfall

Den definition av kommunalt avfall som EU fastställer används för beräkning av återvinningsmålen. Den har inte något att göra med hur vi nationellt avgränsar ansvaret vem som får hantera hushållsavfall. Däremot skulle eventuellt en ändrad definition av kommunalt avfall kunna inverka på hur den svenska hushållsavfallsdefinitionen avgränsas. 

Miljöutskottet föreslår precisering av avgränsningen av med hushållsavfall jämförligt avfall till blandat och källsorterat avfall som uppstår i mindre verksamheter, kontor och institutioner inklusive skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. Avfall Sverige föredrar en mer öppen definition kopplad till hur avfallet genereras.

Förlängt ekonomiskt producentansvar

En viktig fråga är hur det tydligare ska regleras vilket ansvar som producenter har inom ramen för så kallat förlängt ekonomiskt producentansvar och i de fall kommunen utför uppgifter inom ramen för detta ansvar. 

Miljöutskottet vill se ett förtydligande att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den som utvecklar, tillverkar, processar, behandlar, säljer eller importerar produkter lyder under förlängt ekonomiskt producentansvar. 

Miljöutskottet vill också se harmoniserade kriterier för den ersättning som producenter ska betala till kommuner när dessa utför uppdrag inom ramen för producentansvaret. Ersättningen ska åtminstone täcka kostnaderna för källsortering, sortering och annan avfallshantering i syfte att lägst uppnå de mål som EU har satt upp. Rådet ligger här ganska nära utskottets uppfattning men är mindre precis i vilka kostnader som ska täckas genom det ekonomiska producentansvaret.  

– Det är en stor framgång för kommunsfären att det nu finns förutsättningar för att precisera innebörden av det ekonomiska producentansvaret, säger Weine Wiqvist.

Avfallsförebyggande och återanvändning

Miljöutskottet vill se hållbara konsumtions- och produktionsmodeller, utvidgning av livslängden för produkter, stöd till system för reparation, återanvändning, ombyggnation och rekonditionering. 

Återvinningsmål

När det gäller kommissionens förslag om en höjning av det befintliga återvinningsmålet för kommunalt avfall från 50 till 60 procent till år 2025 vill miljöutskottet se ett tillägg för att denna återvinning ska ske genom minst 3 procent förberedelse för återanvändning av kommunalt avfall. För år 2030 vill utskottet se en ökning till 70 procent, varav minst 5 procent förberedelse för återanvändning.

Rådet däremot stannar vid att föreslå 55 procent respektive 60 procent som mål för 2025 och 2030. I måltalen ligger också ett nytt sätt att mäta själva återvinningen som jämfört med idag kommer att göra det betydligt svårare att nå målen. 

– De nya målen kommer, oavsett om det blir rådets eller miljöutskottets ambition som till slut blir gällande, att innebära en avsevärd ökning av återvinningen inte bara i Sverige utan också och framför allt i Europa som helhet, säger Weine Wiqvist.

När det gäller återvinningsmål för förpackningar föreslog kommissionen i sitt tidigare förslag att minst 65 viktprocent av förpackningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller återvinnas till år 2025. Kommissionen har också föreslagit ett motsvarande mål om 75 procent till år 2030. När det gäller de specifika förpackningsslagen föreslog kommissionen till år 2025 följande mål: 55 procent för plast, 60 procent för trä, 75 procent för järn, 75 procent för aluminium, 75 procent för glas och 75 procent för papper och kartong.

Rådet vill se 50 procent för plast, 25 procent för trä och 30 procent för aluminium och föreslår i övrigt samma mål som Kommissionen.

Miljöutskottet vill se övergripande mål om 70 respektive 80 procent. 

I den svenska förpackningsförordningen finns som jämförelse följande mål reglerade:

Materialutnyttjandegrad allt förpackningsavfall: Minst 55 procent före den 20 

Materialutnyttjandegrad för papp, papper, kartong, wellpapp: Minst 65 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 85 procent.

Materialutnyttjandegrad för plast som inte är dryckesförpackningar: Minst 30 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 50 procent.

För trä är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15. Detta mål gäller redan. 

När det gäller förpackningsavfall av andra material än de här ovan uppräknade är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15 procent. 

Eftersom EU-målen uttrycks som ”förberedelse för återanvändning och återvinning” och de svenska som ”materialutnyttjande” går de inte att jämföra rakt av.  

Både rådet och parlamentets miljöutskott vill vidare se en minskning av matavfallet längs hela kedjan och förebyggande av nedskräpning.

Utskottet vill också att medlemsstaterna ska förpliktigas att etablera obligatoriska system för insamling av källsorterad textil samt bioavfall till år 2020. 

Deponeringsdirektivet

När det gäller minskningen av mängden deponerat kommunalt avfall vill rådet se antingen en minskning av den totala mängden genererat avfall med 10 procent, eller en minskning med 45 kg per capita och år till år 2030.

Miljöutskottet vill se ett krav på att år 2030 ska endast kommunalt avfall i form av restavfall accepteras i deponier för icke farligt avfall.

Dessutom föreslås länder som idag deponerar mycket att få längre tid på sig att nå målen.

– Med tanke på den påverkan som sker från deponering av kommunalt avfall genom utsläpp av klimatgaser borde målen vara i princip noll deponering precis som i Sverige idag med flera länder. Framför allt saknas helt skarpa förslag om att minska deponering av annat avfall än just kommunalt avfall vilket är helt obegripligt från miljösynpunkt, säger Weine Wiqvist.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-04-03 Säljaren ska informera om plastkassar

Från den 1 juni ska alla som säljer eller ger bort plastkassar informera konsumenterna om hur plastkassar påverkar miljön, fördelarna med färre kassar och hur vi kan minska antalet kassar. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som alla som säljer eller ger bort plastbärkassar kan använda. I vägledningen finns information om hur förordningen ser ut, vilka plastkassar som omfattas, hur informationen kan gå till och en argumentsamling.


2017-03-31 Benchmarking för effektivare biogasproduktion

Många åtgärder har vidtagits för att skapa bättre förutsättningar och kontinuitet för biogasbranschen. Men anläggningarna har också mycket att vinna på att dela med sig av sin kunskap och lära sig av varandra. Benchmarking av nyckeltal erbjuder anläggningarna kompletterande information till förbättringsarbete och effektivisering vilket i sin tur leder till bättre och billigare biogasproduktion visar en ny studie.


2017-03-28 Vad tycker du om våra nyhetskanaler?

Nu har du chansen att vara med och påverka avfallsbranschens egen tidning och nyhetsbrev. Vi genomför just nu en enkätundersökning om Avfall Sveriges tidning Avfall och Miljö och vårt nyhetsbrev. Genom att besvara enkäten kan du bidra till att vässa våra nyhetskanaler. En inbjudan skickas ut till vissa kontaktpersoner, men alla läsare kan lämna sina synpunkter. I nr 2 av Avfall och Miljö samt i kommande nyhetsbrev finns länk till enkäten.


2017-03-24 Bonus för nya bilar med låga utsläpp av koldioxid

Regeringen har nu presenterat sitt förslag till bonus–malus-system, ett system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Huvudmotivet för systemet är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp.


2017-03-23 ”Hela kommunen bör samverka för att förebygga avfall”

Hela kommunen bör involveras i arbetet med avfallsplanen och samverka för att förebygga avfall. Det säger Naturvårdsverket i de reviderade föreskrifterna och den kommande nya vägledningen om kommunal avfallsplanering.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer