Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2016-11-30

Avfallsinsamling från 1800-tal till framtidens lösningar

– En fråga kommer alltid först på agendan när vi pratar om avfallshantering och det är insamlingslösningar. Nya, bättre, billigare, modernare insamlingslösningar. För det är ju här det börjar.

Så inledde Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist höstmötet 2016 inför drygt 450 deltagare. Temat var insamling och föreläsningarna rörde sig från 1800-talets avfallshantering via nutid till framtida lösningar. 

Kostnaderna för insamlingen av förpackningar och returpapper har granskats i ett Avfall Sverige-projekt, som redovisades på höstmötet. Slutsatserna är att insamlingskostnaderna gene-rellt är de största kostnaderna men det finns stora skillnader mellan kommunerna beroende på lokala förutsättningar. 

Flera intressanta insamlingslösningar testas nu på olika håll i Sverige. Oklarheter kring framtida insamlingsansvar för förpackningar och returpapper från hus-

håll gör dock att många lösningar stannar vid försök. Så har till exempel Falu Energi och Vatten genomfört ett projekt med kvartersnära insamling för 400 hus-håll med gott resultat. Men oklarheter om insamlingsansvaret medför att de inte är klart vad projektet ska leda fram till. 

Örebro kommun och Renova har tillsammans tittat på förbehandling av hushålls-avfall i MRF, dvs eftersortering av blandat avfall. Försöket visar att metoden skulle kunna minska restavfallet med 1 000 ton per år bara på plastavfallet.

Att optimal avfallsinsamling kan vara svårt att uppnå fick deltagarna klart för sig men det finns hjälpmedel. Datorprogram kombinerat med mänsklig kompetens är det bästa sättet att utveckla ett system för ruttoptimering har Högskolan i Skövde kommit fram till.

Höstmötet behandlade också ämnen som arbetsmiljö, slamtömning, upphand-ling och framtidsfrågor men gav också en del internationella utblickar med rapporter från Ljubliana – som är den ledande europeiska huvudstaden vad gäller återvinning av hushållsavfall – och från den belgiska delstaten Flandern där 70 procent av hushållsavfallet källsorteras.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-07-11 72 procent av svenskarna köper kläder som de egentligen inte behöver

Den genomsnittlige svensken köper 12,5 kg nya plagg per år men bara 0,9 kg second hand. 72 procent av svenskarna säger att de fortfarande köper kläder och skor som de egentligen inte behöver, och hela 14% av svenskarna slänger fortfarande kläder och skor i soporna. Siffrorna kommer från Tradera och Avfall Sveriges hållbarhetsundersökning, där svenskarnas relation till second hand presenteras.


2017-07-03 Samarbete krävs för en av vår tids stora miljöutmaningar

Samarbete krävs för en av vår tids stora miljöutmaningar ”Mängden plast i vårt avfall måste minska och vi måste använda den plast vi har mer resurseffektivt”. Det skriver en rad skribenter i en debattartikel i Aktuell hållbarhet 3 juli. De lyfter en rad bra förslag. Men vi saknar några, som skulle göra det möjligt att på allvar ta sig an plastfrågan ur ett cirkulärt perspektiv.


2017-06-29 Brister i vägledning för ökad materialåtervinning

Naturvårdsverket har inom ramen för regeringsuppdraget om Giftfria och resurseffektiva kretslopp publicerat ”Vägledning för ökad och säker materialåtervinning”. Avfall Sverige anser att det är bra att den har tagits fram men innehållet behöver bearbetas för att kunna användas som en vägledning. 


2017-06-28 Fel neka skattelättnad för importerad biogas

Energimyndigheten gjorde fel när Eon Biofor nekades skattelättnader för biogasimport från Tyskland till Sverige. Det framgår av ett förhandsavgörande från EU-domstolen.


2017-06-27 Beslut om den farliga egenskapen för ekotoxiskt

EU-kommissionens förslag till avfallsbedömningskriterier för den farliga egenskapen ekotoxiskt (HP 14) har nu godkänts och träder i kraft 5 juli 2018.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer