Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2017-01-31

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår

Revideringen av EU:s avfallsdirektiv pågår som bäst inom EU. Den 24 januari röstade parlamentets miljöutskott om sina ändringsförslag till kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet väntas rösta i plenum – första läsningen – den 13 mars. 

– Det förändrade avfallsdirektivet är nyckeln till att öka resurshushållningen i Europa. Det kommer, om det genomförs som planerat, leda till stora miljöförbättringar och tillväxt av nya jobb och verksamheter, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Rådet – dvs medlemsstaternas miljöministrar – fastställde sina ståndpunkter vid ett möte den 12-13 januari men det är inte de slutgiltiga ståndpunkterna utan de kan komma att ändras i kommande förhandlingar med parlamentet. Därefter inleds förhandlingar mellan rådet och parlamentet, som slutligen kommer att utmynna i en gemensam ståndpunkt som då blir det nya direktivet. Det kommer förhoppningsvis att kunna ske under detta år, men kan glida in på 2018. Generellt har rådet en mindre ambitiös hållning och vill inte gå lika långt som parlamentet.

Några av de centrala delarna i förslagen är definitionen av kommunalt avfall, det förlängda ekonomiska producentansvaret, förebyggande och återanvändning, återvinningsmålen samt centrala förslag till ändringar i deponeringsdirektivet.  Här följer en kort redogörelse för de olika delarna.

Definitionen av kommunalt avfall

Den definition av kommunalt avfall som EU fastställer används för beräkning av återvinningsmålen. Den har inte något att göra med hur vi nationellt avgränsar ansvaret vem som får hantera hushållsavfall. Däremot skulle eventuellt en ändrad definition av kommunalt avfall kunna inverka på hur den svenska hushållsavfallsdefinitionen avgränsas. 

Miljöutskottet föreslår precisering av avgränsningen av med hushållsavfall jämförligt avfall till blandat och källsorterat avfall som uppstår i mindre verksamheter, kontor och institutioner inklusive skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. Avfall Sverige föredrar en mer öppen definition kopplad till hur avfallet genereras.

Förlängt ekonomiskt producentansvar

En viktig fråga är hur det tydligare ska regleras vilket ansvar som producenter har inom ramen för så kallat förlängt ekonomiskt producentansvar och i de fall kommunen utför uppgifter inom ramen för detta ansvar. 

Miljöutskottet vill se ett förtydligande att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den som utvecklar, tillverkar, processar, behandlar, säljer eller importerar produkter lyder under förlängt ekonomiskt producentansvar. 

Miljöutskottet vill också se harmoniserade kriterier för den ersättning som producenter ska betala till kommuner när dessa utför uppdrag inom ramen för producentansvaret. Ersättningen ska åtminstone täcka kostnaderna för källsortering, sortering och annan avfallshantering i syfte att lägst uppnå de mål som EU har satt upp. Rådet ligger här ganska nära utskottets uppfattning men är mindre precis i vilka kostnader som ska täckas genom det ekonomiska producentansvaret.  

– Det är en stor framgång för kommunsfären att det nu finns förutsättningar för att precisera innebörden av det ekonomiska producentansvaret, säger Weine Wiqvist.

Avfallsförebyggande och återanvändning

Miljöutskottet vill se hållbara konsumtions- och produktionsmodeller, utvidgning av livslängden för produkter, stöd till system för reparation, återanvändning, ombyggnation och rekonditionering. 

Återvinningsmål

När det gäller kommissionens förslag om en höjning av det befintliga återvinningsmålet för kommunalt avfall från 50 till 60 procent till år 2025 vill miljöutskottet se ett tillägg för att denna återvinning ska ske genom minst 3 procent förberedelse för återanvändning av kommunalt avfall. För år 2030 vill utskottet se en ökning till 70 procent, varav minst 5 procent förberedelse för återanvändning.

Rådet däremot stannar vid att föreslå 55 procent respektive 60 procent som mål för 2025 och 2030. I måltalen ligger också ett nytt sätt att mäta själva återvinningen som jämfört med idag kommer att göra det betydligt svårare att nå målen. 

– De nya målen kommer, oavsett om det blir rådets eller miljöutskottets ambition som till slut blir gällande, att innebära en avsevärd ökning av återvinningen inte bara i Sverige utan också och framför allt i Europa som helhet, säger Weine Wiqvist.

När det gäller återvinningsmål för förpackningar föreslog kommissionen i sitt tidigare förslag att minst 65 viktprocent av förpackningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller återvinnas till år 2025. Kommissionen har också föreslagit ett motsvarande mål om 75 procent till år 2030. När det gäller de specifika förpackningsslagen föreslog kommissionen till år 2025 följande mål: 55 procent för plast, 60 procent för trä, 75 procent för järn, 75 procent för aluminium, 75 procent för glas och 75 procent för papper och kartong.

Rådet vill se 50 procent för plast, 25 procent för trä och 30 procent för aluminium och föreslår i övrigt samma mål som Kommissionen.

Miljöutskottet vill se övergripande mål om 70 respektive 80 procent. 

I den svenska förpackningsförordningen finns som jämförelse följande mål reglerade:

Materialutnyttjandegrad allt förpackningsavfall: Minst 55 procent före den 20 

Materialutnyttjandegrad för papp, papper, kartong, wellpapp: Minst 65 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 85 procent.

Materialutnyttjandegrad för plast som inte är dryckesförpackningar: Minst 30 procent före den 20 januari 2020 och därefter minst 50 procent.

För trä är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15. Detta mål gäller redan. 

När det gäller förpackningsavfall av andra material än de här ovan uppräknade är målet en materialutnyttjandegrad om minst 15 procent. 

Eftersom EU-målen uttrycks som ”förberedelse för återanvändning och återvinning” och de svenska som ”materialutnyttjande” går de inte att jämföra rakt av.  

Både rådet och parlamentets miljöutskott vill vidare se en minskning av matavfallet längs hela kedjan och förebyggande av nedskräpning.

Utskottet vill också att medlemsstaterna ska förpliktigas att etablera obligatoriska system för insamling av källsorterad textil samt bioavfall till år 2020. 

Deponeringsdirektivet

När det gäller minskningen av mängden deponerat kommunalt avfall vill rådet se antingen en minskning av den totala mängden genererat avfall med 10 procent, eller en minskning med 45 kg per capita och år till år 2030.

Miljöutskottet vill se ett krav på att år 2030 ska endast kommunalt avfall i form av restavfall accepteras i deponier för icke farligt avfall.

Dessutom föreslås länder som idag deponerar mycket att få längre tid på sig att nå målen.

– Med tanke på den påverkan som sker från deponering av kommunalt avfall genom utsläpp av klimatgaser borde målen vara i princip noll deponering precis som i Sverige idag med flera länder. Framför allt saknas helt skarpa förslag om att minska deponering av annat avfall än just kommunalt avfall vilket är helt obegripligt från miljösynpunkt, säger Weine Wiqvist.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-05-31 Lund blev årets bästa avfallskommun

Lund är bäst i Sverige på avfallshantering. Det framgår av Avfall Sveriges index för bästa avfallsverksamhet. Där har vi vägt samman en mängd nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och tidningar i hushållsavfallet.


2017-05-23 Nytt initiativ synliggör cirkulär ekonomi i praktiken

I en ny film beskriver branschorganisationerna Avfall Sverige, Energigas Sverige, Energiföretagen Sverige och Svenskt Vatten hur den cirkulära ekonomin hänger ihop. En pedagogisk broschyr har också tagits fram med exempel på hur fyra olika kommuner – Stockholm, Växjö, Umeå och Gotland – bidrar till den cirkulära ekonomin i praktiken.


2017-05-22 Biogas och biogödsel är en viktig del i den cirkulära ekonomin

Avfall Sverige är tillsammans med Energigas Sverige drivande i arbetet för bättre villkor för biogasen. Som vi tidigare berättat har vi tillsammans skrivit brev till miljöministern och bjudit in politiker och branschen till biogastoppmöte. Nu har Avfall Sverige tillsammans med övriga parter inom projektet Nationella biogasstrategin också haft ett möte med miljöminister Karolina Skog och riksdagens trafikutskotts ordförande Karin Svensson Smith för att diskutera frågan konkret.


2017-05-17 Ny ordförande i Municipal Waste Europe

Den europeiska avfallsorganisationen Municipal Waste Europe har fått en ny styrelse. Ordförande efter Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist är Patrick Hasenkamp från den tyska avfallsorganisationen VKU. Weine Wiqvist har varit ordförande under åren 2013–2017 och Patrick Hasenkamp har varit vice ordförande 2015–2017. Nya vice ordföranden i Municipal Waste Europe är Riku Eksymä från Finland och Federico Foschini från Italien.


2017-05-16 13 miljoner kronor till projekt för att utveckla hållbara städer

11 projekt för hållbar stadsutveckling får dela på 13 miljoner kronor. Det har Naturvårdsverket beslutat. Projekten innefattar planering av kretsloppslösningar, energiförsörjning, transportåtgärder, stadsplanering och ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om resurseffektivt utnyttjande av vatten, innovativa hållbara material och lösningar för transporter där kollektivtrafik, bilpooler och cykelpooler blir en del i stadsmiljön.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer