Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2015-05-07

Värmeljuskopp ska inte längre samlas in som förpackning

EU-kommissionen och medlemsstaterna har diskuterat förpackningsdirektivet och gjort vissa avgränsningar av definitionen av förpackning. Bland annat har man tolkat direktivet som att behållare för värmeljus (tea candels) inte är att betrakta som förpackningar och därmed faller utanför förpackningsdirektivets tillämpning.

Naturvårdsverket anser att den tolkning av undantaget som kommissionen gjort bör gälla även i Sverige. Värmeljusbehållare bör därmed inte betraktas som en förpackning och ska således inte samlas in som sådan.

Konsekvensen är att Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) nu kommer att sluta samla in värmeljusbehållare i sina insamlingssystem. Eftersom värmeljusbehållarna därmed blir ett hushållsavfall under kommunalt ansvar faller det i stället på kommunerna att med extremt kort varsel nu ordna med insamlingen. Denna förändring sker med omedelbar verkan. 

Regeringen förbereder en ny ansvarsfördelning som innebär att kommunerna i framtiden får insamlingsansvaret för allt hushållsavfall. Än så länge gäller dock tidigare ansvarsfördelning men Avfall Sverige rekommenderar ändå att ett system för insamling av värmeljusbehållare anordnas av kommunerna så snart det är möjligt. Miljöbelastningen att producera aluminium är stor och det är därför viktigt att det materialåtervinns. Avfall Sverige föreslår att hushållen lämpligen hänvisas till insamlingen av metallavfall på återvinningscentralerna.

Avfall Sverige har framfört konsekvenserna av denna förändring av återvinningssystemet till Miljödepartementet och Naturvårdsverket men beslutet står fast och FTI har därför beslutat upphöra med denna del av insamlingen eftersom värmeljushållarna inte längre faller under det lagreglerade producentansvaret.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-06-16 Riksdagen har röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd och baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.


2017-06-05 Viktig koppling mellan avfallshantering och marint skräp

Sverige och Fiji var värdar för FNs Havskonferens, som hölls i New York 5-9 juni. Under konferensen uppmärksammade Naturvårdsverket kopplingen mellan avfallshantering och marint skräp genom att lyfta fram svenska erfarenheter av att bygga en fungerande avfallshantering, och hur viktig medvetenhet och delaktighet hos allmänheten är för att lyckas.


2017-06-02 Största källorna till utsläpp av mikroplast

Naturvårdsverket har identifierat vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Slitage av däck och vägar, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning är de källor som i första hand bör åtgärdas. De här källorna är också de som står för de största utsläppen av mikroplast enligt den kartläggning som gjorts.


2017-05-31 Lund blev årets bästa avfallskommun

Lund är bäst i Sverige på avfallshantering. Det framgår av Avfall Sveriges index för bästa avfallsverksamhet. Där har vi vägt samman en mängd nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och tidningar i hushållsavfallet.


2017-05-23 Nytt initiativ synliggör cirkulär ekonomi i praktiken

I en ny film beskriver branschorganisationerna Avfall Sverige, Energigas Sverige, Energiföretagen Sverige och Svenskt Vatten hur den cirkulära ekonomin hänger ihop. En pedagogisk broschyr har också tagits fram med exempel på hur fyra olika kommuner – Stockholm, Växjö, Umeå och Gotland – bidrar till den cirkulära ekonomin i praktiken.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer