Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter
2017-04-19

Avfallsdirektivet inget hinder för debitering utifrån uppskattade mängder

Enligt en dom från EU-domstolen utgör avfallsdirektivet inte något hinder för debitering av avfallsavgifter utifrån uppskattade mängder avfall. 

Bakgrunden är att en kroatisk domstol begärde förhandsavgörande av EU-domstolen avseende hur avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall ska beräknas enligt unionsrätten. 

I det nationella avgörandet hade två fastighetsägare blivit fakturerade för hushållsavfallsinsamling efter storleken på den avfallsbehållare som de hade och inte för den faktiska mängd avfall de producerade. Fastighetsägarna invände mot att de skulle betala den del av fakturorna som bland annat avsåg återvinning och deponering samt den särskilda avgift som syftade till att finansiera det kommunala bolagets investeringar för återvinning. 

Domstolen ställde följande frågor:

”Hur ska avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall beräknas enligt unionsrätten? Ska unionsmedborgarna betala fakturor avseende insamling och hämtning av kommunalt avfall på grundval av volymen av de soptunnor eller containrar som har tömts eller på grundval av mängden sopor som har hämtats, och ingår annat i avgiften?”

Tolkningsfrågorna rör artikel 14 om principen om att förorenaren betalar och artikel 15 om finansieringen av kostnaden för avfallshantering i ramdirektivet 2008/98/EG om avfall. Om en avfallstjänst tillhandahålls kollektivt ska den enligt artikel 15 debiteras alla i kollektivet i egenskap av ”innehavare” (avfallsproducenten eller den fysiska eller juridiska person som är i besittning av avfallet).

EU-domstolen konstaterar att det inte finns några EU-rättsliga bestämmelser som förpliktigar medlemsstaterna att använda en exakt metod för finansieringen av kostnaden för bortskaffande av kommunalt avfall. Därför konstaterar domstolen att en medlemsstat kan välja fritt om finansieringen ska säkerställas genom en skatt, en avgift eller på något annat sätt. Mot den bakgrunden konstaterar domstolen att användningen av ett faktureringsunderlag som bygger på volymen av de behållare som tillhandahålls kunderna, bland annat utifrån fastighetens yta och användning, göra det möjligt att beräkna kostnaden för bortskaffande av avfallet och fördela den mellan de olika innehavarna, eftersom denna parameter direkt kan påverka storleken på kostnaden. 

Av den anledningen ansåg inte domstolen att nationell lagstiftning som föreskriver en avgift för finansiering av hantering och bortskaffande av kommunalt avfall som beräknas på grundval av en uppskattning av mängden avfall som produceras och inte på grundval av vikten av det avfall som faktiskt producerats och överlåtits till insamling därmed inte kan anses stå i strid med ovan nämnda artiklarna 14 och 15. 

Detsamma gäller införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning. Enligt artikel 15.1 ska nämligen medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att avfallsproducenterna tillsammans bidrar till investeringar som är nödvändiga för att uppnå målen i artiklarna 11.1-4 (återvinningsmål) och 15.1.

Vidare konstaterar domstolen att ”även om berörda nationella myndigheter har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på unionsrättens nuvarande stadium vad gäller prisberäkningen ankommer det på nationell domstol att kontrollera om inte begärt pris och tilläggsavgift medför att vissa ’innehavare’ påförs uppenbart oproportionerliga kostnader i förhållande till mängden avfall eller det slags avfall som de kan producera”. Hänsyn ska, enligt domstolen, bland annat tas till kriterier rörande typen av fastighet som besitts, fastighetens yta och användning, ”innehavarens” kapacitet att producera avfall, tillhandahållna tjänsters volym liksom hur ofta uppsamling sker, eftersom dessa parametrar kan påverka kostnaden för hanteringen och bortskaffandet av avfall. 

Utifrån domen konstaterar Avfall Sverige att de ramar som finns i den svenska lagstiftningen för uttag av avfallsavgifter (27 kap. 4-6 §§ miljöbalken) och kommunallagens självkostnads- och likställighetsprinciper inte kan bedömas stå i strid med avfallsdirektivets ramar för avgiftsuttag. Detsamma gäller kommunens möjlighet att debitera avfallsavgifter utifrån kärlvolym. 

Läs mer: EU-domstolens dom i mål nr C-335/16.



<- Tillbaka till: Nyhetsarkiv

I korthet

2017-11-22 Nyproducerade kläder bränns

Den svenska klädjätten H&M bränner tonvis med nyproducerade kläder på kommunala värmeverk i Sverige, avslöjar Uppdrag granskning. Enligt företaget handlar det om kläder som har förstörts under transport och skadats av vatten och mögel, eller kläder som innehåller för höga mängder av otillåtna kemikalier.


2017-11-20 Veckan då Europa minskar avfallet

Nu ska tusentals aktiviteter runt om i Europa visa att det går att minska avfallet. Det är nämligen dags för den nionde årgången av projektet ”Europa Minskar Avfallet” där Avfall Sverige är nationell samordnare.


2017-11-20 Hoten mot biogasen kräver snabbt besked och bred samsyn

Det behövs ett snabbt besked och bred samsyn om framtiden för att branschen ska kunna fortsätta investera och utveckla biogasen, skriver Avfall Sverige, LRF och 100% förnybart i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet. Ett hot är bland annat att den befintliga marknaden för biogas försvagas när bussar och taxifordon i ökande utsträckning elektrifieras.


2017-11-17 Miljardinvesteringar hotas av importerad biogas

Åtskilliga miljoner svenska skattekronor går åt till att stödja importerad biogas, som redan har fått subventioner i tillverkningslandet. Den skeva konkurrensen sätter hård press på de svenska biogasproducenterna. Det skriver Caroline Steinwig, Avfall Sverige, i en debattartikel i Ny Teknik.


2017-11-15 Rapport om marin nedskräpning

Avfall Sverige är huvudsponsor till en rapport, som tagits fram av den internationella avfallsorganisationen Iswa: Prevent Marine Plastic Litter Now. Här visas vikten av effektiv avfallshantering för att komma till rätta med problemet. Vi behöver sprida erfarenheter och samverka, menar författaren, Dr Costas Veslis, vid University of Leeds.


Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Artiklarna skrivs av branschens egna experter och hela 80 procent av läsarna har direkt nytta av tidningen i sitt arbete. 

Läs mer