Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter

Rening av svavelväte och koldioxid i deponigas med slaggrus – teknisk och ekonomisk potential

Sammanfattning: Slaggrus bör kunna betraktas som konstruktionsmaterial på deponier, tack vare egenskaperna att vara koldioxid- och svavelvätesänka på deponier. Samtidigt utgör slaggrus ett skikt som kan bidra till att öka oxidationen av CH4 i och med långsammare transport och mer gynnsamma förhållanden för oxidation.

Moderna deponier producerar deponigas om än i mindre omfattning i och med begränsat innehåll av nedbrytbart organiskt material i avfallet. Deponeringen inom deponiområde 3, Sofielund påbörjades 2005 och sluttäckning är ännu inte påbörjad. Avfallet som deponeras kan innehålla upp till 10 procent nedbrytbart organiskt material. Sommaren 2011 genomfördes en provpumpning av deponigasen från deponi 3. Analysen visade att deponigasen bestod av upp till 45 procent CH4 och närmare 17 000 ppm H2S. Resten av gasen var främst CO2.

Periodvis orsakar förhöjda halter av H2S också luktproblem intill deponin. Tidigare forskningsresultat, EU-projektet BABUI, visar att slaggrus effektivt kan minska deponigasens höga halter av CO2. Samma projekt visade också att slaggrus minskar H2S-halten i gasen. Slaggrus har därmed potential att kunna nyttjas i olika applikationer, från att uppgradera deponigas till att minska luktproblem på bl.a. deponier med kraftig H2S-produktion. Slaggrus från förbränning av hushållsavfall nyttjas idag på deponiområde 3 som konstruktionsmaterial, främst brandvägg i deponicellen.

I detta projekt har slaggrus från Fortum, Högdalen använts i ett pilotförsök på deponiområde 3 för att studera hur halten av CO2 och H2S kan minskas genom utläggning av ett slaggrusskikt på 0,3 m på deponiytan. Ytan som undersöktes var ca 140 m2 stor (10 m × 14 m). Gasprover togs 10 cm respektive 15 cm under ytan med slaggrus. Motsvarande prover togs från området runt slaggrusområdet. Ytan anlades 5 dagar innan första mätningen utfördes (17 maj 2013).

Provtagningen utfördes under 20 dygn, dag 5, 7, 11, 13, 18 och 20 efter anläggning av ytan med slaggrus. Slaggruset som användes var inte nyproducerat utan har lagrats under flera månader i anslutning till deponiområdet. CO2-upptagningsförmågan hos färskt slaggrus undersöktes av LTU, Avfallsteknik.

Mätningarna utanför slaggrusområdet indikerar på att deponin producerar deponigas. Läckaget av deponigasen till atmosfären sker via punktutsläpp. Utsläppens läge och intensitet varierar över tiden. Slaggrusets kapacitet att karbonatisera, dvs. binda CO2 som CaCO3 visar att upptaget är ca 12,2 kg/ton slaggrus. Mätningar som utfördes av Luleå tekniska universitet visar att slaggruset från Fortum har en CO2-förbrukning på 18 ± 1,2 kg/ton. Överslagsmässigt transporterades CO2-fronten i slaggruslagret ca 5 cm på 10 dygn, från 15 cm under ytan till 10 cm. Med slaggrusets densitet på 1,67 ton/m3, bedöms detta 5 cm skikt av slaggrus kunna ta upp 1,5 kg/m2 CO2 (0,05 m × 1,67 ton/m3 × 18 kg/ton). Med dessa antaganden bedöms deponin bidra med i storleksordningen 1,5 ton CO2 per hektar under denna period (10 dygn). Med en adsorption på 30 cm slaggrus kan det adsorberas ca 9 kg CO2 per m2 deponiyta och adsorptionstiden bedöms ligga runt 60 dygn. Ett lager av 0,3 m slaggrus kan därmed minska läckaget av CO2 till atmosfären med 100 - 120 ton/hektar. En genomsnittperson i Stockholm producerar ca 10 ton CO2 per år. Provytan med slaggrus på Deponi 3 i Sofielund, som var 10 × 14 m2 stor och som togs bort efter ca 30 dagar minskade CO2 utsläppet till atmosfären med ca 0,12 person-års-ekvivalenter. Slaggrus har en vattenhållande egenskap, vilket bidrar till att H2S effektivt kan tas upp på grund av hög löslighet. Slaggrus bör kunna betraktas som konstruktionsmaterial på deponier, tack vare egenskaperna att vara koldioxid- och svavelvätesänka på deponier. Samtidigt utgör slaggrus ett skikt som kan bidra till att öka oxidationen av CH4 i och med långsammare transport och mer gynnsamma förhållanden för oxidation.

Medlemmar kan ladda ner rapporten från medlemssidan efter att ha loggat in. För inloggningsuppgifter, kontakta ingegerd.svantesson@avfallsverige.se

Beställ rapport

Avfall Sveriges rapporter kan inte laddas ner kostnadsfritt av icke medlemmar. För att beställa en rapport skicka mail med namn och fakturaadress till info@avfallsverige.se så skickar vi rapporten som pdf tillsammans med fakturan. Rapporterna kostar 300 kr styck.

 

Vill du bli medlem? Här finns information och intresseanmälan

Lediga platser

Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen söker renhållningsarbetare till återvinningscentralen.

Läs mer

Vakin i Umeå söker utvecklingsingenjör till avdelningen hushållsavfall.

Läs mer

Vakin söker avfallsingenjör till avdelningen hushållsavfall.

Läs mer

Tyréns söker konsult inom avfallshantering.

Läs mer

Tjörn söker driftsamordnare till återvinningscentralerna.

Ladda ner annonsen

Trelleborgs kommun söker avfalls- och återvinningschef.

Läs mer

Halmstad Energi & Miljö, HEM, söker bränslestrateg.

Läs mer

Kretslopp och Vatten, Göteborg, söker utredare för avfallsfrågor.

Läs mer

Telge Återvinning söker planeringsingenjör.

Läs mer

Telge Bostäder och Telge Hovsjö söker avfallssamordnare i Södertälje.

Läs mer

Envac söker nya medarbetare till olika tjänster.

Läs mer

Här kan Avfall Sveriges medlemmar annonsera ut sina lediga platser kostnadsfritt. Maila info@avfallsverige.se