Följ Avfall Sverige på Facebook
Följ Avfall Sverige på Twitter

Vad slänger hushållen i soppåsen?

 

Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall

Sammanfattning: I rapporten presenteras en sammanställning och analys av resultat från plockanalyser som genomförts av mat- och restavfall från svenska kommuner 2013-2016. Rapporten baseras på en enkätundersökning som omfattar Sveriges samtliga kommuner.

67 procent av Sveriges kommuner har genomfört en eller flera plockanalyser av hushållens mat- och restavfall under åren 2013-2016. Det totala antalet plockanalyser per år har ökat med ca 30 procent sedan 2010.

Under en vecka uppkommer från ett villahushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 7,2 kg mat- och restavfall varav 2,8 kg utgörs av matavfall och 4,4 kg utsorterat restavfall. Matavfallsfraktionen består av cirka 96 procent matavfall och resterande del är till exempel mjukpapper. Det utsorterade restavfallet består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,251) kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall.

Under en vecka uppkommer från ett lägenhetshushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 5,2 kg mat- och restavfall, varav matavfallsfraktionen är 1,1 kg där cirka 93 procent utgörs av matavfall. Det utsorterade restavfallet består av 1,2 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,252) kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Hushåll utan utsortering av matavfall genererar ungefär lika stora mängder mat- och restavfall som hushåll med separat insamling av matavfall.

I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall  högre än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall men källsorteringsgraden beror även på typ av insamlingssystem, se nedan. Typ av insamlingssystem har betydelse för mat- och restavfallets mängd, sammansättning och källsorteringsgrad.

Mängd från villahushåll:

• Den totala mängden mat- och restavfall är mindre vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl.

• Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fyrfacksinsamling är 40 procent lägre än vid insamling i separata kärl.

Mängd från lägenhetshushåll:

• Den totala mängden mat- och restavfall är mindre vid insamling med separata kärl jämfört med underjordsbehållare, sopsug eller optisk sortering.

• Mängden utsorterat matavfall är ungefär lika stor vid insamling med separata kärl, optisk sortering och underjordsbehållare. Minst mängder sorteras ut vid insamling med sopsug.

• Mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall vid separata kärl är drygt 30 procent lägre, och vid underjordsbehållare 20 procent lägre, än vid optisk sortering eller sopsug.

• Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fastighetsnära insamling i separata kärl är 20 procent lägre än där hushållen endast är hänvisade till återvinningsstationer.

Renhet:

• För villahushåll är renheten på matavfallsfraktionen högst för fyrfackskärl och separata kärl (96-97 procent) och lägst för optisk sortering (92 procent). Hos lägenhetshushåll ger insamling av matavfall i separat kärl det renaste matavfallet (97 procent). Lägst renhet hos lägenhetshushåll har matavfallsfraktionen vid insamling i underjordsbehållare (90 procent), optisk sortering (87 procent) och sopsug (86 procent).

• Vid insamling med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder påsar av bioplast eller annan plast.

Källsorteringsgrad:

• I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre, det vill säga en större andel av matavfallet är rätt sorterat, vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Lägst källsorteringsgrad uppnås med optisk sortering.

• Även i lägenhetshushåll har insamlingssystemet betydelse för källsorteringsgraden för matavfall. Störst andel rätt sorterat matavfall är det vid insamling med separata kärl jämfört med optisk sortering eller underjordsbehållare. Lägst är källsorteringsgraden vid sopsug.

Vid en jämförelse med den undersökning som genomfördes 2011 (med underlag från 2007-2011) kan följande iakttagelser och trender noteras:

• Mat- och restavfallets sammansättning är generellt sett relativt oförändrat.

• Uppkomna mängder mat- och restavfall i lägenhetshushållen har minskat men är i princip oförändrade för villahushållen.

• Matavfallets renhet har ökat vid både insamling med fyrfackskärl och olikfärgade påsar för optisk sortering.

• Mängden farligt avfall, inklusive elavfall och batterier, som lämnas i det utsorterade restavfallet är relativt oförändrade.

• Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall från lägenhetshushåll har minskat.

• Källsorteringsgraden avseende matavfall, det vill säga hur stor andel som är rätt sorterat är ungefär densamma.

Avfall Sveriges manual för plockanalys (rapport 2013:11) används i hög utsträckning av kommunerna vid genomförande av plockanalyser. I mer än hälften av plockanalyserna ligger analyserad provmängd i nivå med eller över manualens rekommendation. Dokumentationen av bakgrundsfakta sker i högre utsträckning idag. Detta tillsammans med ett stort dataunderlag bidrar till tillförlitligheten för de data som presenteras i rapporten och att uppgifter om fler insamlingssystem än tidigare har kunnat redovisas.

Avfall Sveriges medlemmar kan ladda ner rapporter kostnadsfritt efter att ha loggat in på avfallsverige.se/medlemmar, saknas inloggningsuppgifter kontakta ingegerd.svantesson@avfallsverige.se

Icke medlemmar måste beställa Avfall Sveriges rapporter. Skicka mail med namn och fakturaadress till info@avfallsverige.se så skickar vi rapporten som en pdf tillsammans med fakturan. Rapporterna kostar 300 kr styck exklusive moms.

 

Vill du bli medlem? Här finns information och intresseanmälan.

Lediga platser

Norrköping Vatten och Avfall söker projektledare som kan leda, driva och samordna Sveriges bästa returpunkt.

Läs mer

Naturvårdsverket söker avfallshandläggare med inriktning mot biologisk behandling och bygg- och rivningsavfall.

Ladda ner annonsen

NSR i Helsingborg söker chef för planering och uppföljning.

Ladda ner annonsen

NSR i Helsingborg söker insamlingschef.

Ladda ner annonsen

Knivsta kommun söker VA-planerare.

Läs mer

Renova i Göteborg söker platsanvarig för deponier.

Läs mer

Renova i Göteborg söker byggnadsingenjör till enheten Projekt och Investeringar.

Läs mer

Envac söker nya medarbetare till olika tjänster.

Läs mer

Här kan Avfall Sveriges medlemmar annonsera ut sina lediga platser kostnadsfritt. Maila info@avfallsverige.se

Den här vinjetten kommer ni att möta i många olika sammanhang under 2017. Det är nämligen den samlande symbolen för Avfall Sveriges 70-årsjubileum. I tidningen Avfall och Miljö, i nyhetsbrevet och i många andra sammanhang kommer vi att titta bakåt på vad som hänt inom svensk avfallshantering de gångna 70 åren. Och vi kommer även att försöka oss på en framtidsspaning – vad händer 70 år framåt? Följ oss under året!