Avfallshantering på öar och i glesbygd

Sammanfattning

Flytande och rullande återvinningscentraler, torrkonservering av matavfall och lås som hindrar björnar från att ta sig in i avfallskärl. Det är några av de goda exempel som nämns i en ny rapport för att utveckla avfallshanteringen på öar och i glesbygd.

Projektet, som bland annat innehöll en workshop, har även samlat in synpunkter och förslag från ö- och glesbygdskommuner som kan minska miljöbelastningen och förbättra ekonomin för dessa kommuner.

Projektet har bestått av flera delar: djupintervjuer, litteraturstudier, enkätundersökning och en workshop. Ett av syftena har varit att undersöka vad som krävs för att möjliggöra lokala lösningar som kan utveckla avfallshanteringen i kommuner med långa avstånd.

Kommuner i glesbygd kan idag vara tvungna att transportera sitt avfall tiotals mil till behandlingsanläggningar. Ökommuner utan fast förbindelse har liknande problem.

I enkätundersökningen svarade 60 procent av ökommunerna och 45 procent av glesbygdskommunerna att avfallshämtningen i deras kommuner är förenade med särskilda problem, exempelvis när det gäller framkomlighet, arbetsmiljö och avsaknad av återvinningscentraler.

Små mängder och långa eller komplicerade transporter gör att kostnaden per mängd avfall blir hög. Dessutom kan det vara svårt att nå miljömålen för såväl avfallsåtervinning som resursanvändning.

Det finns mycket att vinna på att utveckla småskaliga lösningar där resurserna kan användas lokalt. Detta gäller även om det ofta lönar sig både ekonomiskt och miljömässigt att transportera avfallet till effektiva behandlingsanläggningar, avfallssystem och transporter är så pass effektiva.

Projektet visar att det finns många gemensamma problem för kommuner med öar och glesbygd – men också stora skillnader. Någon universallösning är inte möjlig. Rapporten illustrerar ett antal goda exempel och visar på effektivare lösningar som kan minska miljöbelastningen och förbättra ekonomin i kommunerna.

Några planeringsinstrument förändras för att passa de aktuella kommunerna. Den mall för upphandling, som har tagits fram av Avfall Sverige, Sveriges kommuner och landsting samt Sveriges åkeriföretag, behöver kompletteras med insamling på öar.

Det finns också några förbättringsförslag till Avfall Web för att öka möjligheterna för ö- och glesbygdskommuner att jämföra sig med andra kommuner. Bland annat borde det finnas möjlighet att kunna mata in antal permanent- och fritidsboende på öar under Administrativa och organisationsuppgifter.

WAMPS, Waste Management Planning System, bygger på data från stora anläggningar och är i dagsläget inte anpassat för lokala och småskaliga lösningar. Ett förslag till fortsatta studier är att undersöka småskaliga behandlingsmetoder som lämpar sig för små avfallsmängder och förhållanden med långa avstånd till behandlingsanläggningar.

En slutsats i rapporten är att samtliga kommuner kontinuerligt bör använda avfallsplaneringen som ett verktyg att analysera, belysa och förankra behov och åtgärder. Avfallsplanen bör också vara utgångspunkt för avfallshanteringen vid exploatering och i översikts- och detaljplaner.

En workshop arrangerades inom projektet där det framkom önskemål om samarbete mellan ökommuner liksom bland fjällkommuner. Även från glesbygdskommuner framfördes önskemål om erfarenhetsutbyte, gärna i form av återkommande workshops i Avfall Sveriges regi.


Skriv ut:

Datum