Bättre sortering med samarbete och god dialog

En intressant slutsats i rapporten är att en gemensam satsning och god dialog mellan fastighetsägare och avfallsansvariga på kommunen bidrar till högre kvalitet på det insamlade matavfallet.

Plockanalyser har visat att matavfall som samlats in i flerbostadshus har sämre kvalitet än matavfall från villor. Andelen matavfall som sorteras ut är också generellt lägre. En ständigt återkommande fråga är därför hur insamling i flerbostadshus kan förbättras, något som rapporten ger flera exempel på.

Vilka olika insamlingssystem som tillämpas i flerbostadshus beror på vilket grundsystem som kommunen har. I system där matavfallet samlas in i ett separat flöde krävs utrymme för en separat fraktion vid hämtstället. Vid optisk sortering behöver inte separata system skapas i insamlingsledet utan istället ligger fokus på att skapa förutsättningar för att hela, rena och väl knutna plastpåsar kommer till sorteringsanläggningen.

Ett generellt problem i flerbostadshus och en kommunikativ utmaning är att de boende ofta är anonyma. Det är svårt för fastighetsägaren att hålla samma direktkommunikation med de boende som med villaägare. Dessutom kan omsättningen av boende vara stor och det kan vara svårt att fånga upp nya källsorterande hushåll i systemet. Det finns flera goda exempel i rapporten på hur dessa problem kan lösas.

Läs mer i Avfall Sverige-rapport 2016:03 ”Insamling av matavfall i flerbostadshus. Goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag”.

För mer information kontakta Britta Moutakis, Avfall Sveriges rådgivare för insamling av källsorterat matavfall, direkttel. 040-35 66 14, mobil 0703-58 66 14, britta.moutakis@remove-this.avfallsverige.remove-this.se


Skriv ut:

Datum