Biogasproduktion i Skåne

De föreslagna stöden leder i rätt riktning, men det är tveksamt om de räcker för att svensk biogas ska kunna konkurrera med utländsk, där produktionsstödet är betydligt större.

Biogasutredningen: Mer biogas med nytt stöd 

Biogas en är viktig del i att ställa om energisystemet. Det konstaterar biogasmarknadsutredningen i sitt betänkande som i onsdags lämnades till energiminister Anders Ygeman. Därför föreslås ett nytt och utvecklat stödsystem som ska lyfta biogasen de närmaste tio åren.

– Avfall Sverige välkomnar det nya stöd som nu presenteras och som syftar till att bygga ut produktion och användning av svensk biogas. Detta bidrar till att Sverige kan befästa sin position som största producenten av världens bästa fordonsbränsle, men det är också avgörande för att matavfall ska kunna tas till vara både som näring och energi. Det är dock tveksamt om stödet blir tillräckligt högt, eftersom importerad biogas generellt får högre bidrag och därmed riskerar att även framgent slå undan benen för inhemska satsningar, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige.

Efter påtryckningar från Avfall Sverige tillsatte regeringen i fjol biogasmarknadsutredningen med Åsa Westlund (S) som utredare. Syftet var att lägga fram förslag om långsiktiga spelregler för biogas i Sverige i ljuset av att det stöd som nu gäller, den så kallade skattebefrielsen beviljad som ett undantag från EU, upphör att gälla vid utgången av 2020. En viktig aspekt har varit att utjämna den konkurrensproblematik som idag exi­sterar mellan svensk och importerad biogas, där importgasen kan tillgodoräkna sig stöd både i det land där den produceras och i Sverige när den används. Detta är förstås till nackdel för svenska biogasproducenter.

Utredningen föreslår nu, med giltighet från 2021, fortsatt skattebefrielse, alltså dagens styrmedel. Därtill föreslås ett stödpaket inom fyra områden: biogas från rötning av gödsel, uppgradering av biogas, förvätskning av biogas samt biogasproduktion från skogsråvara. Till detta ska läggas olika former av lån och garantier vid nyinveste­ring. Tanken är att stöden, som måste godkännas av EU, ska gälla i tio år framåt.

Utredningen ställer också upp ett nationellt mål för biogas i energisystemet till 2030 med 10 TWh, vilket är sju gånger så mycket som idag. Därav avser 7 TWh gas från rötning, övrigt från förgasning.

I DN debatt kommenterar utredaren, Åsa Westerlund, sina förslag: ”En ökad produktion av svensk biogas kommer inte lösa hela klimatutmaningen. Men den skulle tydligt och konkret underlätta klimatomställningen i hela landet, samtidigt som det vore samhällsekonomiskt lönsamt.”

Det finns i botten en viss tveksamhet i utredningen kring det långsiktiga i dagens metod för skattebefrielse, som baseras på undantag från EU. Utredningen har därför analyserat ett alternativt stödpaket utan sådan skattebefrielse, men som skulle kunna gynna svensk biogas relativt sett mer än utredningens förslag.

– Det är viktigt att förslagen nu blir verkstad så att långsiktighet kan skapas kring framtiden för biogas. I det sammanhanget behöver reglerna klargöras så att stöd i olika former endast ges när klimatnyttan med biogas kan räknas Sverige tillgodo, avslutar Tony Clark.

Förslaget skickas nu på remiss.

Läs mer i SOU 2019:63 Mer biogas! För ett hållbart Sverige


Skriv ut:

Datum