Bränslekvalitet – sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning

Sammanfattning: Sammansättningen på svenskt avfallsbränsle ändras när främst mat- och plastavfall i restavfallet minskar som en följd av styrmedel och nya insamlingssystem. Effekten på avfallsbränslets egenskaper väntas dock bli liten, eftersom egenskaperna hos de förebyggda eller utsorterade materialen till viss del kompenserar för varandra med avseende på bland annat värmevärde och innehåll av fukt.

Styrmedel, nya insamlingssystem och förändrad konsumtion påverkar avfallssystemet och leder till förändringar i avfallshanteringen. Bland annat påverkas den avfallsfraktion som går till energiåtervinning – både med avseende på mängd och på sammansättning. Projektets syfte är att bedöma den framtida sammansättningen och egenskaper hos avfallsbränsle, både egenskaper hos svenskt och förväntat importerat avfallsbränsle. Därigenom kan man underlätta för verksamhetsutövare på avfallsmarknaden liksom för myndigheter att planera långsiktigt och anpassa sig.

De tekniska konsekvenserna av förändringarna i sammansättning väntas bli begränsade, så länge det handlar om långsamma och gradvisa förändringar. För en enskild anläggning det ha påverkan beroende på lokala variationer i kvalitet på avfallet och hur det fungerar i den specifika anläggningen.

Med ett ökat förebyggande och källsortering av avfall i Sverige, finns ett behov av att finna andra avfallsbränslefraktioner. Behovet förstärks av en fortsatt byggnation av kapacitet för avfallsförbränning (kraftvärmeverk). Huvudalternativen i dag är främst import av sorterat avfallsbränsle från Storbritannien och förbränningstekniskt svårare bränslen som till exempel Shredder light fraction (SLF, ”fluff”), monofraktioner, byggavfall och rötslam.

En ökad andel förbränningstekniskt svåra bränslen gör att bränsleberedning och 
-blandning blir viktigare än idag, liksom övervakning, kontroll och beredskap för variationer som påverkar förbränningen. Analyser av avfallsbränsle från Storbritannien indikerar att det har hög kvalitet (till exempel lågt innehåll av aska, klorider och zink) i jämförelse med svenskt avfallsbränsle. Det bedöms viktigt att begära tydlig och fortlöpande kvalitetsdokumentation på avfallsbränslet som importeras för att undvika driftsproblem. För kvalitetssäkring rekommenderas även kravspecifikationer, mottagningskontroll, uppföljning samt dialog med avfallsleverantören.

Projektet har utförts genom datainsamling och modellberäkningar, samt diskussion och analys vid tre stycken workshops med projektgruppen. Måluppfyllelsen bedöms vara god och det har varit ett stort intresse för resultaten, som redan innan projektet är klart har efterfrågats av flera verksamhetsutövare, både inom och utanför projektet. Det har även varit ett internationellt intresse för projektet, som har presenterats på två internationella konferenser. Resultaten har därigenom redan god spridning.


Skriv ut:

Datum