Datum

Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag

Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar

Sammanfattning

Äldre deponier kan som helhet oftast betraktas som ofarliga. Men det finns också objekt eller delområden inom deponin som kan utgöra miljö- eller hälsorisker. Det kan aldrig ses som riskfritt att bygga bostäder eller ta ut dricksvatten inom eller i närheten av en gammal deponi utan ordentliga undersökningar och eventuella åtgärder. Mängden organiskt material i de undersökta deponierna utgör mellan 5 och 10 procent av det fasta materialets torrsubstans, oavsett deponiernas ålder. Förändringar av vattenförhållandena kan därför medföra ökad gasproduktion med tiden, även om sådan inte kan påvisas idag. För äldre deponier bör man dessutom alltid räkna med risken för framtida sättningar.

Det finns ett stort antal äldre deponier inom områden som tidigare utgjorde samhällens och städers utkanter. Idag ligger dessa gamla soptippar ofta inom områden som ska exploateras, eller redan har bebyggts med industrier eller bostäder. Detta kan medföra flera olika problem, till exempel med deponigas och risker för sättningar.

Erfarenheter från tidigare genomförda projekt gav idén att prova att stabilisera avfallet med cement. På så sätt höjs pH-värdet för att förhindra metanbildning. Kemisk stabilisering med cement har använts länge för att öka hållfastheten på mark som ska bebyggas. Men det har inte använts för att motverka metanbildning. 
Cementinblandningen fungerade mycket bra och resulterade i ett hårt material med hög bärighet. Det höga pH-värde som det stabiliserade avfallet fick, motverkade effektivt en fortsatt gasproduktion.

Provtagning och analys gjordes vid flera deponier. Resultaten jämfördes också med information från ytterligare cirka 20 deponier. Det finns i stort sett bara två parametrar som kan avslöja om en gammal deponi bär på spår av påverkan. Det är om det finns förhöjda värden av ammonium eller kalium i vattenprov som tagits inom eller i anslutning till deponin. Parametrar som normalt fungerar som indikatorer vid yngre deponier, exempelvis klorid eller konduktivitet, är inte pålitliga vid äldre deponier. De är ofta grunda och har till stor del sköljts ur.
Provtagning av fasta material från en deponi ger bara en lokal bild. Men erfarenheterna indikerar att gamla deponier ofta klarar en klassning motsvarande MKM (mindre känslig markanvändning). Material från gamla deponier håller sällan så höga halter av tungmetaller eller andra förorenande ämnen att en sådan klassning skulle äventyras.