Dioxin och avfallsförbränning

Sammanfattning: Temperatur, omblandning, förbränningseffektivitet och uppehållstid är de viktigaste parametrarna för att upprätthålla en god förbränning. Samma parametrar påverkar i hög grad också dioxinbildningen. Det finns en god korrelation mellan dioxinbildning och dålig förbränningseffektivitet om man mäter momentanvärdet. Vidare sker mätning av dioxiner efter rökgasreningen, som då har påverkats av minneseffekter och reningsprocesser.

Temperaturintervallet mellan 500°C och 200°C är ett mycket kritiskt temperaturintervall. Vid den högre temperaturen dominerar destruktion medan vid de lägre är det bildningen som dominerar. Betingelserna är mycket anläggningsspecifika och varierar mellan anläggningarna. Andra parametrar som påverkar bildningen är syrgashalten, oförbränt kol på partiklarna, kopparkatalysator och klorhalt. Här har vi en kunskapslucka då klorets betydelse skiljer sig markant mellan olika vetenskapsartiklar. 

Destruktion av dioxiner sker bäst vid 500 °C och uppåt. Om termisk nedbrytning av dioxiner skall ske så måste gaserna snabbt kylas i efterhand så inte bildningen tar över. En annan metod är att destruera dioxinerna med en katalysator. Destruktionen kan då ske vid lägre temperaturer och även de prekursorer som kan bilda dioxiner i efterhand förstörs, varför avsvalningen kan ske långsammare. 

Då moratoriet upphävdes 1986 visade det sig att ett syraneutraliserande steg följt av ett partikelfilter som arbetade under 200°C erhöll resultat som uppfyllde de nya stränga utsläppskraven. De viktigaste faktorerna var att partiklarna innehöll en god absorbent till exempel aktivt kol och att man filtrerade bort partiklarna vid en temperatur som inte desorberade dioxinerna. Idag används koladsorbenter vid låga temperaturer med mycket gott resultat till exempel ADIOX. Även katalytiska system har visa sig vara mycket effektiva.

Det viktigaste vid mätning av dioxiner är att man fångar in en representativ del av rökgasen. Det betyder att man måste vara noga med att mäta flödet i rökgaserna. Om provtagning sker vid högre temperaturer än 200 °C måste gaserna snabbkylas för att förhindra bildning i rökgaserna. Ett annat problem är aerosoler. Alla provtagare måste vara utrustade med ett aerosolfilter. 

Dioxinläget i Sverige är inte kartlagt efter 2004. Vad som skett i Sverige de senaste åren är oklart. Generellt har nivåerna i svenska aktiviteter minskat, men bakgrundsvärdena har inte minskat på samma sätt. Vårt stora problem är att Östersjön är så kontaminerad med dioxiner att det inte är rekommenderbart att äta Östersjöfisk mer än en gång i månaden för vissa grupper. 

Avfallsförbränning har före 1986 varit en av de största källorna till luftutsläpp. Men i samband med att man konstruerat bättre reningsanläggningar och framför allt optimerat förbränningen är denna källa en av de mindre idag. Idag dominerar långväga transporter och små punktutsläpp som eldning i hushållen, ”back yard burning” och transportsystemen med båtar och äldre lastbilar. Även tvåtaktsmotorer kan vara en källa till dioxiner.


Skriv ut:

Datum