Energy from waste - An international perspective

Sammanfattning

Avfall Sveriges rapport ”Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv” ges nu ut på engelska. Rapporten är en lägesbeskrivning av hur 19 länder i Europa utnyttjar avfall för att utvinna energi. Stora skillnader mellan länderna påvisas. Rapporten visar på en potential för att öka energiutvinningen från avfall – i nuläget går en stor del av den tillförda energin vid avfallsförbränning till spillo.

”Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv” gavs ut i Sverige under 2008 . Rapporten låg till grund för Avfall Sveriges kommunikationskampanj ”Avfall blir energi”. I rapporten beskrivs nuläget och framtida möjligheter för energiutvinning från avfall i 19 europeiska länder. Slutsatserna i rapporten är av stort intresse även för de övriga länderna i sammanställningen. Genom att rapporten ges ut i en engelsk version, kan den få internationell spridning.

Den sammanlagda mängden kommunalt avfall i de 19 länder som studerats uppgick år 2005 till 240 miljoner ton. En utgångspunkt för rapporten är att avfall är en resurs som kan användas för att utvinna energi, genom förbränning eller produktion av biogas. I nuläget kommer endast en mindre del, 2 procent, av ländernas samlade elproduktion från avfall. Flera faktorer pekar på att energiutvinningen från avfall kan öka under de kommande åren. Bland annat är EU:s mål om minskad deponering och EU:s förslag till mål om ökad andel förnybar energi styrmedel som ökar trycket på att minska deponimängderna.

Här följer några av de viktigaste slutsatserna i rapporten:

  • En stor del av den energi som tillförs avfallsförbränningsanläggningarna tas inte tillvara. I de fem länder med högst energiutvinning (bland dem Sverige) nyttiggjordes i snitt 2,3 MWh el och värme per ton hushållsavfall. För resterande 14 länder är genomsnittet 1 MWh per ton hushållsavfall. Om alla länder når upp i en energiutvinning om 2,3 MWh/ton avfall fördubblas energin som kommer till användning.
  • Även biogas som produceras har låg verkningsgrad. Uppgradering till fordonsgas sker endast i liten skala.
  • Länder med lite deponering har hög andel avfallsförbränning, materialåtervinning och biologisk behandling. Samband syns även när det gäller mellan ekonomiska styrmedel mot deponering. Av de sju länder som deponerar minst kommunalt avfall har sex stycken infört deponiskatt senast år 2000. De sju länderna är: Danmark, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Sverige, Tyskland och Österrike
  • Minskad klimatpåverkan är en allt starkare drivkraft för avfallsförbränning. Drivkraften ökar trycket på att minska mängden avfall till deponi (som ger stora växthusgasutsläpp) samtidigt som den leder till en växande efterfrågan på förnybara bränslen. Skatter på fossila bränslen och stöd till förnybar energi är andra faktorer som också talar för en utbyggnad av avfallsförbränningen. Sannolikt blir dessa faktorer ännu starkare under det kommande decenniet.
  • Ökande avfallsmängder kräver en utbyggnad av alternativ till deponi med omkring 50 miljoner ton fram till 2013. Mer avfall leder till mer deponering om inte alternativ byggs ut (materialåtervinning, avfallsförbränning, rötning, kompostering etc). Avfallsförbränning och rötning kommer att växa, men täcker endast runt 25-30 procent av det ökade behovet av deponialternativ fram till år 2013. Det innebär att det måste ske en kraftfull ökning av andra behandlingstekniker såsom materialåtervinning, mekanisk-biologisk behandling och kompostering.

Skriv ut:

Datum