Fastighetsägare skyldiga att betala grundavgift

Mora Orsa miljönämnd beslutade hösten 2014 att avslå fastighetsägares ansökan om befrielse från grundavgift. Som skäl angav nämnden att bostadshuset på fastigheten ansågs som beboeligt, åtminstone under sommarhalvåret. Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen som upphävde nämndens beslut och befriade fastighetsägaren från avgiftsskyldighet till och med det datum då beviljat uppehåll i hämtning upphör.

Mark- och miljödomstolen ansåg det bevisat att fastighetsägarna inte tog de tjänster i anspråk  som grundavgiften skulle täcka. Enligt domstolen hade nämnden därmed inte haft rätt att ta ut grundavgift i det aktuella fallet. Därför avslogs överklagandet. 

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterar att kommunen tillhandahåller en renhållningstjänst i form av bland annat återvinningscentraler i förhållande till fastighetsägarna i kommunen. Det finns därmed laglig grund för kommunen att ta ut en grundavgift. 

Avfall Sverige konstaterar att avgörandet ansluter till vad MÖD anförde i avgörandet M 8448-13 från den 24 februari 2013, som också rörde ett överklagat beslut av Mora Orsa miljönämnd. Där tog MÖD fasta på det som kommunen hade anfört angående att eventuella renoveringar av fastigheten kan komma att ge upphov till hushållsavfall som fastighetsägaren inte kan hantera utan att ta i anspråk de tjänster som erbjuds på återvinningscentralen. Det knyter an till resonemanget om objektivt betraktelsesätt, som följer av tidigare rättspraxis i de ovan nämnda Bräcke-domarna (MÖD 2003:115 och 117). 

När det gäller frågan om avgiftsbefrielse konstaterar domstolen att fastighetsägarna har betrakta den byggnad som finns på fastigheten som obeboelig och att uppehåll i hämtning av hushållsavfall därför har beviljats.

Mark- och miljööverdomstolens dom från den 14 mars 2016 i mål nr M 8629-15

I ett annat mål prövades frågan om det fanns skäl till avgiftsbefrielse från grundavgift för avfallshantering. Ragunda kommuns renhållningstaxa består av en fast grundavgift och en rörligtömningsavgift. Grundavgiften ska täcka kostnader som renhållningen har för licenser till dataprogram, information till abonnenter, drift av återvinningscentraler, årlig grovsopinsamling, löner till administrativ personal, kapitaltjänst samt administrativa avgifter för porto, IT och kundtjänst. Det är kostnader som en fastighetsägare kan ta del av och fasta kostnader som kommunen har utan att fastighetsägare lämnar något hushållsavfall i sitt sopkärl. 

Av 36 § renhållningsordningen för Ragunda kommun framgår att endast fastighet som bedöms som otjänlig för boende, efter ansökan hos Tekniska kontoret, kan befrias från grundavgift. En fastighetsägare ansökte om avgiftsbefrielse med hänvisning till att bostaden bedömdes vara otjänlig för boende. Ansökan om avgiftsbefrielse beviljades inte eftersom det inte framkom att bostaden var otjänlig för boende. Kommunens personal hade stängt av vattnet för att vattenledningarna inte skulle frysa sönder vintertid, då det inte bodde någon i huset. 

Målet hamnade sedermera i Mark- och miljööverdomstolen för avgörande. MÖD konstaterade att det framgick att kommunen tillhandahöll en renhållningstjänst i form av bl a återvinningscentraler och grovavfallsinsamling. Det fanns därmed laglig grund för uttag av grundavgift. Omständigheter som är tillfälliga till sin natur, såsom att vattnet till ett bostadshus är frånkopplat eller att en fastighet är obebodd, gör inte att en fastighet kan anses vara otjänlig för boende. Sådana omständigheter medför inte heller enligt MÖD att den renhållningstjänst som grundavgiften avser inte kan komma att ianspråktagas för fastigheten. Det förelåg därför enligt MÖD inte skäl för avgiftsbefrielse. 

Mark- och miljööverdomstolens dom från den 18 mars 2016 i mål nr M 8503-15. 

Läs mer i rättsfallslistan, som finns på avfallsverige.se/medlemmar


Skriv ut:

Datum