Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll

Sammanfattning

Under 2000-talet har det skett en kraftig ökning av kommuner som använder sig av fastighetsnära insamling av farligt avfall. Idag kompletterar en tredjedel av Sveriges kommuner sin insamling av farligt gods med fastighetsnära hantering. Många olika system används. Några framgångsfaktorer som anges av kommunerna är att lösningen ska vara kundvänlig, att kommunikationen är god och att det finns ett engagemang för insamlingen.

Detta framgår av en kartläggning av fastighetsnära insamling av farligt avfall som Avfall Sverige har låtit göra. Syftet med rapporten är att underlätta för kommunerna att planera, utveckla och följa upp hanteringen av farligt avfall från hushåll.

Farligt avfall är en angelägen fråga som diskuteras på alla nivåer, såväl internationellt och nationellt som regionalt och lokalt. De flesta svenska kommuner har mål och program för att förbättra insamlingen av farligt avfall och många kommuner diskuterar fastighetsnära insamling.

Den fastighetsnära insamlingen är att anse som ett komplement till insamlingen av farligt avfall. Det finns flera olika sätt att genomföra den fastighetsnära insamlingen på. Undersökningen visar att kommunerna använder sig i genomsnitt fyra olika metoder för fastighetsnära insamling av farligt avfall.

Utbredningen av olika metoder har blivit vanligare under 2000-talet i takt med att nya system har utvecklats. Under denna period har också den totala mängden farligt avfall från hushåll ökat., enligt rapporten.

Röd box är den vanligaste lösningen för förvaring av det farliga avfallet. Låsbara utrymmen i flerfamiljshus förekommer också, liksom särskilda så kallade FA-skåp eller FA-automater.

Hämtningen sker vanligen genom en särskild tur eller vid ordinarie hämtning av sopor eller grovsopor. Tätheten varierar: schemalagd hämtning, budning vissa veckor eller budning året runt kan förekomma.

Enligt den enkätundersökning som ligger till grund för rapporten har en tredjedel av de svenska kommunerna infört fastighetsnära insamling av farligt avfall. Flertalet av dem, 80 procent, började med fastighetsnära insamling av farligt avfall under 2000-talet. 20 procent startade under de senaste två åren.

Alla system för fastighetsnära insamling av farligt avfall är förknippade med risker. Vissa kommuner har frångått fastighetsnära insamling av farligt avfall på grund av säkerhetsskäl eller svårigheter att uppfylla lagstiftningen vad gäller farligt gods.

Kraven är lägre vid fastighetsnära insamling av mindre farliga fraktioner såsom lysrör, glödlampor, batterier och smått elavfall – en anledning till att flera kommuner har börjat med den typen av insamlingssystem i butiker eller i andra offentliga miljöer.

Personlig överlämning nämns av flera kommuner som en bra lösning för att minska riskerna i hanteringen. Men den personliga överlämningen kan även inverka negativt på servicen eftersom avfallslämnaren måste bestämma en särskild tid för att kunna lämna sitt avfall.

Rapporten sammanställer några exempel på framgångsfaktorer för hur den fastighetsnära insamlingen fungerar:

  • Vilket grundsystem som finns för insamling av farligt avfall är av stor betydelse för omfattningen av den fastighetsnära insamlingen.
  • Det är viktigt att politiker, tjänstemän, entreprenörer/chaufförer och fastighetsägare är engagerade.
  • En kundvänlig lösning med låg eller ingen extra avgift för hushållen kan bidra till önskad nyttjandegrad. Fastighetsnära insamling med budning eller personlig överlämning kan inverka negativt på nyttjandegraden.
  • God kommunikation till hushållen är viktig för ett lyckat resultat.

Skriv ut:

Datum