Förekomstformer av bly, koppar och zink i askor från avfallsförbränningsanläggningar

Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket också påverkar klassificeringen av askor från avfallsförbränning, framförallt bottenaskor. Den klassningsmetodik som främst används för askor i Sverige idag har behov av stöd för att motivera valen av referenssubstanser. Detta föranledde föreliggande projekt med syftet att göra en genomgång av förekomstformer för bly, koppar och zink i flygaskor och bottenaskor, som rapporterats i vetenskaplig litteratur. Till detta kommer också en diskussion om lakning baserad på ett antal rapporter valda i samråd med referensgruppen till projektet.

Litteraturstudien har undersökt ca 150 publikationer totalt. Genomgången visar att det för bottenaskor finns väldigt lite publicerat kring förekomstformer av bly, koppar och zink. För flygaskor finns det däremot fler publikationer. De artiklar och rapporter som har identifierats visar stor spridning av olika förekomstformer. Dock är det sällan många forskare/forskargrupper som hittat samma mineral/kemiska föreningar. Om detta beror på skillnad mellan vilka föreningar man letat efter (vilket är en begränsning i analysmetoderna) eller om det beror på skillnader i askans sammansättning är svårt att svara på. Det finns heller ingen enighet om hur de resultat som finns rapporteras; detta gäller både för val/användande av analysmetod och på vilken bas koncentrationer rapporteras. Nästan varje ny, för projektet relevant referens, rapporterar om en eller flera mineralformer som inte fanns i tidigare referenser. Detta har gjort att antalet förekomstformer rapporterade i denna litteraturstudie är relativt stort men att det oftast är en eller ett par olika askor som de rapporteras för. Även detaljnivån på bakgrundsdata som från vilket bränsle eller panntyp som askorna härstammar skiljer sig mycket åt mellan publikationerna. Det gör det svårt att bedöma relevansen av resultaten i de olika publikationerna. De kvantifierade förekomster som finns är nästan helt uteslutande framtagna på olika typer av flygaskor.

Vid en jämförelse mellan resultaten av projektet och de referenssubstanser som används i den tidigare nämnda beräkningsmodellen rekommenderar projektet:

• Ett tillägg av metalliskt bly som referenssubstans för blyföreningar

• att koppar(II)oxid byts mot koppar(II)hydroxid för flygaska (kvarstår som koppar(II)oxid för bottenaska)

• att zink(II)oxid byts mot zink(II)klorid för flygaskor (kvarstår som zink (II)oxid för bottenaskor)

Däremot anser projektet inte att det finns tillräckligt underlag för att rekommendera en generell fördelning mellan referenssubstanserna.

Projektet visar alltså att det finns relativt lite material i litteraturen kring förekomstformerna i aska. För att öka kunskapen inom området och komma framåt avseende klassificeringsfrågan finns det olika vägar att gå. Generellt är det ett väldigt komplext område och rekommendationen är att gå vidare med en kombination av lakningsstudier, beräkningsmetoder och analyser av förekomstformer med specialiserade tekniker, som till exempel kan göras vid Max IV i Lund.


Skriv ut:

Datum