Förstudie – Deponiers bidrag till växthusgasutsläpp i ett nationellt perspektiv och potentiella skyddsåtgärder

Sammanfattning: Potentialen för gasutvinning i deponier bedöms i det här examensarbetet vara större än vad som har prognostiserats. Perioden för gasuttag sträcker sig längre än vad man trott. Det beror på att mycket av det organiska materialet i gamla deponier fortfarande inte har brutits ner och att gasproduktion därför fortfarande sker. Med anledning av de låga driftskostnaderna bör deponigasutvinning fortskrida så länge som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt hållbart. Genom provtagningar av avfallet i kombination med mätningar som sträcker sig över längre perioder, skulle bättre kännedom om metangasproduktionen i deponier kunna fås.

Det finns flera tusen deponier i Sverige, varav de allra flesta är nerlagda. År 2010 fanns bara 75 aktiva deponier. Vid nerbrytning av organiskt material i deponier bildas metanhaltig deponigas som bidrar till växthuseffekten. Utsläppens omfattning prognostiseras med hjälp av beräkningsmodeller, exempelvis IPCCs. Dessa modeller fordrar att antaganden görs av exempelvis andelen gas som utvinns via gasuppsamlingsutrustningen, det organiska materialets halveringstid och avfallets sammansättning och mängd. I Sverige görs antagandet att 60 procent av deponigasen samlas upp på deponier med gasuppsamlingsutrustning.

Projektets övergripande syfte har varit att undersöka hur osäkerheterna i de antaganden som görs kan inverka på de uppskattade deponigasemissionerna. Syftet har också varit att bedöma om metangasutsläpp från deponier utgör ett stort eller ett försumbart tillskott av växthusgasutsläpp i jämförelse med andra källor. Detta gjordes genom en känslighetsanalys som baserades på en litteraturstudie, IPCC- prognostiserade metanmängder samt genom intervjuer med deponiägare.

Sveriges huvudsakliga metankällor är jordbrukssektorn och deponier från avfallssektorn. År 1990 var de uppskattade utsläppen från de två sektorerna ungefär lika stora. Fram till år 2010 har de uppskattade utsläppen från deponier halverats medan utsläpp från jordbruket ligger på ungefär samma nivå som tidigare.

Ur den enskilda deponins perspektiv kan det konstateras att utvinningsgraden hos gasuppsamlingssystemet varierar i både ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv. Beroende på när en mätning utförs kommer en viss variation att uppvisas i gasutvinningssystemets utvinningsgrad det vill säga både emitterade och uppsamlade gasmängder varierar mellan mättillfällena.  En stor osäkerhet byggs in i den beräknade årsproduktionen av metangas när metanmängderna beräknas med hjälp av medelvärden från ett fåtal mätningar utförda under korta mätperioder. För en enskild deponi kan skillnaderna mellan de beräknade och faktiska mängderna vara stora. Det medför att utvinningsgraden eller produktionen är svårbedömd både för den enskilda deponin och på nationell nivå.


Skriv ut:

Datum