Gassäkerhet på deponier. Riskbedömning enligt checklistemodellen Fallstudie Storskogen, Oskarshamns kommun

Sammanfattning: Projektet har använt checklistemodellen för riskbedömningar av avfallsdeponier från gassäkerhetssynpunkt. Det visar sig vara en väl fungerande arbetsmodell som en första ”screening” för att lyfta fram osäkerheter och peka på omedelbara åtgärdsbehov.

Inom ramen för Avfall Sveriges arbete med deponeringsfrågor har en modell för riskbedömning av deponier från gassäkerhetssynpunkt tagits fram i ett särskilt projekt under 2010 (Rapport D2010:04, Gassäkerhet på deponier – Risker, egenkontroll och åtgärder). I rapporten föreslogs att modellen för riskbedömning testas på en svensk deponi. I detta projekt har modellen tillämpats på Storskogens avfallsdeponi, Oskarshamns kommun.

I rapporten beskrivs den använda arbetsgången på ett konkret sätt, med syfte att modellen ska kunna fungera som ett exempel för tillämpning i liknande projekt på andra deponier.

Riskbedömningen enligt checkliste-metoden görs i ett antal steg enligt följande modell:

  1. En ”brutto-checklista” tas fram enligt modellen i Avfall Sveriges Rapport D2010:04, bilaga 3,
  2. Checklistan anpassas till aktuell anläggning,
  3. Underlagsinformation samlas in inför fältbesök,
  4. En ”analysgrupp” bildas, med erfaren personal från anläggningen och utomstående personer med specialkunskaper om gassäkerhet,
  5. Checklistan gås igenom med analysgruppen,
  6. Besök i fält, mätningar/indikering av gasläckage och gasförekomst i ledningar, brunnar, byggnader etc med mätinstrument ,
  7. Resultatsammanställning, rapport med rekommendationer.

Mätning av ev. gasläckage från stängda ledningar in i f.d. reglerstation för deponigasuttag.

Diskussioner i en analysgrupp bidrar till att höja både kunskapsnivån, teoretiskt och praktiskt, och medvetenheten hos berörd driftpersonal om riskerna med deponigas. Den platsspecifika checklistan som tas fram enligt arbetsmodellen fungerar bra som ett instrument att lyfta frågan om gassäkerhet internt i organisationen. Tänkbara risker kunde identifieras och värderas på en grundläggande nivå genom relativt enkla undersökningar i fält. Gamla ”glömda synder” kan komma upp till ytan genom diskussioner i en analysgrupp med personal med tidigare erfarenheter, vilket kan bidra till kunskapsöverföringen till dagens driftpersonal.

Analysen bedöms, trots sin enkelhet, ge ett underlag för riskvärdering och åtgärdsförslag. De standardiserade metoder som använts, till exempel att börja arbetet från en generell checklista för att identifiera vilket underlagsmaterial som bör tas fram och vilka fältmätningar som bör göras, gör analysen tids- och kostnadseffektiv. Även den använda modellen för redovisning av resultaten i fältprotokoll och riskvärderingstabeller bedöms fungera väl och kunna effektivisera en första riskvärdering från gassynpunkt av deponier, där dessa frågor tidigare inte hanterats på ett systematiskt sätt. Tillämpning av arbetsmodellen ger även ett underlag för att verksamhetsutövaren ska kunna uppfylla vissa minimikrav enligt gällande lagstiftning beträffande egenkontroll, systematiskt arbetsmiljöarbete, hantering av brandfarliga och explosiva varor samt deponering av avfall.


Skriv ut:

Datum