Hållbarhetskriterier för biogas. En översyn av data och metoder

Sammanfattning: Resultatet från denna studie bekräftar att den metod som tillämpas i HBK-verktyget ofta medför en lägre beräknad utsläppsreduktion jämfört med vad som fås när beräkningarna görs enligt ISO-standarden. I synnerhet gäller detta för biogas från gödsel och matavfall. Det finns dock alternativa sätt att räkna som bedöms ligga inom ramarna för EU:s regelverk som också ökar den beräknade utsläppsreduktionen. I vissa fall så att den blir i nivå med eller över vad som beräknas enligt ISO-standarden.

I Sverige är biodrivmedel befriade från energi- och koldioxidskatt förutsatt att drivmedlet uppfyller hållbarhetskriterierna i EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Ett av kriterierna är att användningen av biodrivmedlet måste leda till minskade emissioner av växthusgaser jämfört med fossila bränslen.

Utsläppsreduktionen ska beräknas på det sätt som anges i direktivet och enligt de tolkningar som svenska myndigheter har gjort. Eftersom detta i grunden är ett regelverk som ska gälla i hela EU och för alla biodrivmedel innehåller metoden en del förenklingar jämfört med vad som normalt används i livscykelanalyser enligt ISO-standarden för livscykelanalys. Sammantaget innebär detta att den beräknade utsläppsreduktionen för biogas ofta blir lägre jämfört med resultatet i mer fullständiga systemstudier. För att underlätta för de svenska biogasaktörer som ska rapportera sina emissioner enligt hållbarhetskriterierna har branschen tagit fram ett beräkningsverktyg, här kallat HBK-verktyget, som baseras på direktivet och de svenska myndigheternas tolkning av detta. Då biogasens utsläppsvärden ofta förbättras när beräkningar sker enligt ISO-standarden menar dock flera branschaktörer att nuvarande system ger en tydlig nackdel för biogasen jämfört med andra biodrivmedel.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva hur regelverket kring hållbarhetskriterier utformats i EU och hur detta implementerats i Sverige med avseende på hur emissionerna av växthusgaser beräknas. Syftet är också att analysera hur det svenska regelverket tillämpas i det verktyg för HBK-rapportering som används av den svenska biogasbranschen och jämföra det med de tolkningar som görs i andra länder eller verktyg. Slutligen ska skillnaden mellan beräkningsmetodiken enligt direktivet och ISO-standarden för LCA jämföras på en övergripande nivå.

Här föreslås att Energimyndigheten överväger följande förändringar i hur emissioner av växthusgaser ska beräknas för uppfyllande av hållbarhetskriterierna i Sverige. Vissa av nedanstående förslag är sådant som Energimyndigheten själva skulle kunna genomföras på kort sikt och andra ska snarare ses som förslag till frågor som Energimyndigheten kan driva i det fortsatta arbetet med kommande direktiv.

  • Uppdatera aktuell emissionsfaktor för elektricitet. 
  • Övergå från nordisk elmix till svensk elmix. 
  • Beakta rötresten som en samprodukt från produktion av biogas.
  • Beakta nyttan av att gödsla med rötrest i allmänhet och inte bara när gödslade grödor används för produktion av biogas.  
  • Exkludera insamling av matavfall från beräkningarna. 
  • Beakta biogas från avloppsslam som en restprodukt från konventionell rening och hantering av avloppsslam.

Skriv ut:

Datum