HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Steg 1

Sammanfattning: Miljöcertifiering av byggnader har blivit ett bra verktyg för byggherrar och fastighetsägare för att arbeta målinriktat med miljöfrågor. Vid exploatering av stora områden är det intressant att ta ett större grepp avseende hållbarhetsfrågor för hela stadsdelen. Idag finns det främst två certifieringssystem för stadsdelar: BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development, men även andra system är under utveckling.

I sammanlagt tio workshops och sex seminarier har projektet i ett första steg analyserat processer och system för certifiering som leder till hållbar stadsutveckling. Syftet har också varit att starta dialog och samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter med flera för att diskutera hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Vidare har projektet sammanfattat råd till olika aktörer hur hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan utföras och hur resultatet bör kommuniceras. I projektet har också ingått att sprida information via hemsida, skriftlig rapport, artiklar, film och seminarier.

För att möjliggöra en svensk anpassning behöver frågor formuleras om utifrån den svenska planprocessen och aktörers olika roller och ansvarsfördelning. På flera håll behöver man ta fram en ny ansats som fångar upp en mer svensk ambition inom området. Ambitionsnivån för de olika frågorna och poängsättningen behöver omdefinieras utifrån vad som är lagkrav och ”best practice” både i Sverige och internationellt. Detta gäller både tekniska lösningar och för planeringsverktyg och samverkansformer. Önskvärt också är att frågeställningar utgår ifrån ett systemperspektiv och funktion snarare än att föreslå en specifik styrande lösning. 
I en fortsatt anpassningsprocess behövs därför större tyngdpunkt läggas på den svenska planprocessen så att den blir utgångspunkten för ett svenskt certifieringssystem. Det kan också vara av intresse att identifiera svenska initiativ och verktyg som kan spridas såväl nationellt som internationellt. Långsiktigt behöver man också hitta en form för hur man bevakar att frågorna inom systemet hålls uppdaterade över tid så att styrning och certifiering av stadsutvecklingsprojekt förblir ett relevant arbetssätt för hållbar stadsutveckling. 

I ett svenskt perspektiv arbetar vi ofta mer ur ett systemperspektiv och utgående ifrån funktion. Önskvärt vid en anpassning är problemformuleringar och syften med vad man vill uppnå istället för färdiga enskilda åtgärdsförslag för hur man ska göra.
En jämförelse mellan miljömålens indikatorer och frågorna inom BREEAM Communities ger en bild av att hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan vara ett viktigt verktyg för att på ett samlat sätt bidra till att nå våra miljömål. Sex av de tematiska kategorierna kopplar i olika utsträckning till 10 av våra 16 miljömål.

Slutsatsen blir att BREEAM Communities är ett system som kan användas i Sverige, men ett omfattande arbete krävs för att anpassa systemet till svenska förhållanden. Framförallt saknas ett systemperspektiv som hanterar hur stadsdelen som genomgår certifieringen relaterar till omgivningen. Detaljeringsgraden är för hög och ojämn för många aspekter. Istället för att detaljstyra borde målstyrning användas. På så vis kan man uppmuntra innovation och undvika tillfälliga stadsplaneringsideologier.


Skriv ut:

Datum