Högkonjunktur ger ökande avfallsmängder

Avfallsmängderna ökar igen, en trend som återkommer i varje högkonjunktur sedan många år tillbaka. Men att tillväxt leder till ökade avfallsmängder är ett samband som kan – och som måste – brytas.

Avfall Sverige presenterar nu ny statistik över hushållsavfall i Sverige. Förra året behandlades 4782 440 ton, 473 kg per person, en ökning med 2,5 procent från 2016 till 2017. Under samma period har BNP, som är ett mått på ekonomisk tillväxt, ökat med 2,4 procent.

En stor del av avfallsökningen består av grovavfall till energiåtervinning. Restavfallet, det som vi lägger i den vanliga soppåsen, har minskat.

– Vi måste komma bort från sambandet mellan högkonjunktur, hög konsumtion och ökade avfallsmängder. Det är en trend som måste brytas, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

– Inom en inte alltför avlägsen framtid kräver EU:s mål för cirkulär ekonomi att vi hushållar med resurserna, att vi återvinner och återanvänder men framför allt förebygger avfall. Avfallsbranschen har vidtagit flera åtgärder i den vägen, nu krävs det att även producenter och tillverkare gör oss sällskap. Avfallsmängderna måste minska även i tillverkningsledet, säger Weine Wiqvist.

Förebyggande initiativ

Avfall Sverige har tagit flera initiativ till att minska avfallet. Arbetsgrupp Förebyggande är ett sådant initiativ. Märkningen Miljönär, som fortsätter även under 2019, är ett annat. Under 2018 kommer Avfall Sverige också att fokusera på det ”osynliga avfallet”, avfallet som uppstår i produktionsledet och som konsumenten inte ser. Det avfallet väger många gånger betydligt mer än själva produkten. Att även förebygga avfall i produktionsledet kan därför ge betydande miljövinster.

Mer energiåtervinns

Årets avfallstrend visar att det har skett en del förändringar i fördelningen mellan olika behandlingsmetoder.

Materialåtervinningen är i stort sett oförändrad men energiåtervinningen har ökat med 6 procent. Hälften av hushållsavfallet går nu till energiåtervinning. Deponering av hushållsavfall har minskat med 24 procent och är nu nere på 0,5 procent. En intressant jämförelse är att det genomsnittliga EU-landet deponerar en fjärdedel av hushållsavfallet.

Biologisk återvinning – rötning och kompostering – har minskat med 2,2 procent. 16 procent av hushållsavfallet går till biologisk återvinning.

Mängden insamlat matavfall ökade med 4 procent. 2017 hade 223 av landets 290 kommuner separat insamling av källsorterat matavfall.

Den fullständiga statistiken över behandlingen av hushållsavfall i Sverige 2017 kommer i årsskriften Svensk Avfallshantering, som publiceras under sommaren.

Se även debattartikel av Weine WIqvist i Altinget: "Dags att göra det osynliga avfallet synligt"

Läs hela debattartikeln i Altinget


Skriv ut:

Datum