Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner

Sammanfattning

Mellan 100 och 145 kg matavfall per hushåll samlas in av de kommuner som har fullt utbyggda system för insamling av matavfall. Den insamlade mängden påverkas av vilken typ av system som används. Med flerfackskärl ökar den insamlade mängden per hushåll. System med papperspåsar förefaller ge större mängder än plast- eller majstärkelsepåsar.

Avfall Sverige har genomfört en enkätundersökning bland kommuner som idag har eller är på väg att bygga upp system för att samla in matavfall. Enkäten genomfördes för att ta reda på hur stora mängder matavfall som kommunerna samlar in per hushåll och om det finns skillnader i insamlade mängder matavfall beroende på exempelvis insamlingssystem, typ av påsar, valmöjligheter och informationsmodell. 91 av 111 kommuner med matavfallsinsamling deltog i enkäten.

De inkomna svaren visar att ”Separat behållare med papperspåsar” är det vanligaste systemet för att samla in matavfall. 64 procent av kommunerna använder detta system. 27 procent av kommunerna använder ”Separat behållare och plast-/majsstärkelsepåsar”. 15 procent vardera var svarsprocenten för ”Olikfärgade plastpåsar med optisk sortering” och ”Flerfackskärl och papperspåsar”. 38 procent av kommunerna uppgav att de har två eller flera insamlingssystem.

Flerfackskärl är ett snabbt växande alternativ för att samla in matavfall, från framför allt villahushåll. Utbyggnad av system med flerfackskärl pågick under 2007 i åtta kommuner enligt enkätsvaren. Insamlingssystem med flerfackskärl ger de största insamlade mängderna per hushåll. System med insamling av matavfall i separatkärl eller i system med optisk sortering ger något mindre mängder. Stora mängder är ett nyckeltal för framgångsrik insamling men det är viktigt att påpeka att det inte nödvändigtvis betyder att insamlingsresultatet är bra. Faktorer som avfallets kvalitet, kundnöjdhet och ekonomi spelar också in, men de omfattas inte av undersökningen.

Enkätsvaren visar även ett samband mellan påstyp och insamlade mängder. System med papperspåsar ger generellt högre insamlade avfallsmängder än påsar av plast eller majsstärkelse. Här är dock viktigt att notera att flera kommuner med majsstärkelsepåsar är i en uppbyggnadsfas i sin insamling.

Ungefär lika många kommuner i enkäten har valt frivillig insamling som obligatorisk anslutning. Enkätsvaren visar inte någon skillnad i insamlade mängder mellan de båda systemen räknat per hushåll. Motivationen förefaller vara densamma oavsett om systemet är frivilligt eller obligatoriskt. Däremot är det en tydlig skillnad i anslutningsgrad. Med obligatorisk insamling ökar de totala insamlade mängderna.

En tydlig trend är att rötning blir en allt vanligare behandlingsmetod. Tidigare har kompostering varit den vanligaste behandlingsmetoden för matavfall. I enkätsvaren uppger 45 procent av kommunerna att de använder enbart rötning som behandlingsmetod, jämfört med 38 procent som uppger enbart kompostering. Drygt tio procent uppger att de använder båda metoderna.

Mycket talar för att rötning kommer att växa ytterligare. En övervägande del av de kommuner som planerar att införa insamling av källsorterat matavfall kommer att behandla matavfallet i en biogasanläggning, enligt en tidigare undersökning som Avfall Sverige genomfört.


Skriv ut:

Datum