Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion

Sammanfattning

En ny studie undersöker om insamling av förpackningar och tidningar i blandad fraktion kan vara intressant i Sverige.

Till skillnad från det svenska systemet med källsortering, har flera andra länder fastighetsnära system där flera olika återvinningsbara material samlas in som en blandad fraktion.

Studien ser inga hinder för ett genomförande av liknande system i Sverige, men konstaterar att frågan behöver belysas grundligare och föreslår ytterligare undersökningar.

Studien har framför allt gjort jämförelser med Storbritannien och Norge, där studiebesök har gjorts på plats.

I Norge samlas glas och metall in gemensamt, medan papper samlas in separat. Det blandade materialet tas till en sorteringsanläggning i Fredrikstad där glas, stål och aluminium sorteras ut.

I Storbritannien samlas största delen av förpackningsavfallet in med fastighetsnära hämtning (kerbside collection).  Materialet tas sedan till en MRF (Material Recycling Facility), en anläggning där det blandade avfallet sorteras och/eller separeras i olika fraktioner.  Detta sker maskinellt men även manuellt.

En central fråga i studien är vilken kvalitet det återvunna materialet har. Uppgifter om kvaliteten har inte gått att få fram från någon ägare till en MRF.  Det saknas också jämförbara analyser av kvaliteten på materialet i det svenska systemet.

Här föreslår studien att kartläggningar görs inom flera områden:

  • Kvalitet och kvantitet undersöks på material som samlas in fastighetsnära respektive med dagens återvinningsstationer.
  • Kvalitet och kvantitet undersöks på material som kommer från MRF-anläggningar.
  • En utredning av dagens insamlingssystem och producentansvar som fokuserar på vad som faktiskt återvinns och kvaliteten på detta samt marknaden för det återvunna materialet.

I studien görs bedömningen att behovet av manuell sortering vid MRF-system inte skulle öka jämfört med dagens svenska situation.  Tekniskt sett ser man inga hinder för ett införande av blandade fraktioner i Sverige. De lämpligaste förutsättningarna har MRF-upplägget i områden med hög befolkningstäthet. Men studien pekar på flera osäkerhetsfaktorer som behöver utredas närmare: 

  • Investeringsviljan är ett stort hinder för ett genomförande. FTI, Förpacknings och tidningsinsamlingen, är som ansvarig materialägare den enda som kan driva en MRF-anläggning på affärsmässiga grunder.  
  • Dagens svenska system är bundet i lagstiftning. Dels när det gäller producentansvaret och materialägandet, dels när det gäller det nya avfallsdirektivet som stadgar att insamling ska ske ”separat”.  Vad det senare egentligen innebär tolkas olika av olika företrädare för branschen.
  • Hushållens inställning till en förändring är svår att förutspå. Det finns en risk att myndigheter tappar i trovärdighet om man plötsligt går ifrån dagens system med källsortering som har förespråkats under lång tid. Å andra sidan kan ett system med blandade fraktioner upplevas som enklare och det finns förutsättningar för mer fastighetsnära insamling.

Studien pekar på möjligheten att efter en utredning av kvaliteten genomföra ett försök i fullskala i en kommun eller del av kommun.

I kommunen skulle man då bygga en MRF och samla in förpackningsmaterialet i blandade fraktioner. För att det ska vara möjligt måste man göra ett undantag från Producentansvarsförordningen. Då kan anläggningen få intäkterna både från förpackningsavgiften för materialet som sorteras på anläggningen samt intäkterna av det material som säljs. Tänkbara ägare är en kommun eller flera kommuner i samverkan, privata bolag, samägda privata och kommunala bolag, kanske även producenter.


Skriv ut:

Datum