Datum

Insamling av elavfall i butik. Försök med insamling av elavfall i Samlaren under ett år

Sammanfattning

En stor del av elavfallet innehåller farliga ämnen. Därför är det viktigt att det samlas in och tas omhand på ett miljöriktigt sätt för att inte skada hälsa och miljö. Under 2009 samlades totalt in 147 900 ton elavfall i Sverige. Undersökningar av hushållsavfall visar dock att en del av elavfallet hamnar i soppåsen. Cirka 0,6 – 1 viktprocent av hushållsavfallet utgörs av elavfall, vilket innebär att cirka 12 000 ton elavfall årligen läggs i soporna i Sverige. En anledning till detta misstänks vara otillräcklig information och små möjligheter att på ett bekvämt sätt bli kvitt sitt elavfall. Nya lösningar för att ta hand om denna typ av avfall behöver därför tas fram.

Projekt Insamling av elavfall i butik startade i början av februari 2009 som ett samarbetsprojekt mellan avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Syftet med projektet är att undersöka om en ökad service mot hushållen genom insamling av elavfall i butiker, är en framgångsrik väg för insamling. Insamlingen sker i en speciellt framtagen brandklassad behållare som kallas Samlaren. Projektets mål är att ta fram ett underlag för att bedöma om Samlaren kan användas för insamling av hushållens mindre elavfall i ett nationellt system. Inom ramen för detta projekt sker insamlingen i livsmedels- och elektronikbutiker i Renovas, Vafab Miljös och Sysavs insamlingsområden i totalt sex behållare. Fraktioner som samlas in är glödlampor, småbatterier, lågenergilampor och småelektronik.

Insamlingen har pågått i tolv månader och har resulterat i totalt nästan 5 ton avfall, varav 840 kg glödlampor, 2 819 kg småbatterier, 304 kg lågenergilampor och 812 kg småapparater. Detta innebär att ca 65 kg per månad samlats in i varje behållare. En jämförelse av insamlingsresultat avseende typ av butik där insamlingen sker, visar på ca 30 procent mindre insamlad mängd avfall per betalande kund i elektronikbutikerna jämfört med livsmedelsbutikerna.

Informationsinsatser som genomförts i projektet är artiklar i dagspressen och information som lagts ut på de medverkandes hemsidor. En intervjuundersökning som gjordes av ca 40 kunder per butik efter fem månaders insamling, visar att ett genomsnitt på 38 procent av kunderna känner till att insamlingsmöjligheten finns i butiken. Denna siffra hade sannolikt varit högre med större informationsinsatser eller efter en längre driftstid.

Genom insamling av elavfall i livsmedelsbutiker nås ett stort antal personer. Kundernas inarbetade rutiner att ta med sig förpackningsavfallet till butikens retursystem kan lätt utökas med att även ta med elavfallet. De medverkande butikernas kunder och personal är positiva till systemet. Kunderna välkomnar möjligheten att enkelt bli kvitt sitt elavfall. Butikens personal ser systemet som en service som butiken kan erbjuda kunderna och ett sätt att miljöprofilera sig på. Insamling och hämtning av avfallet fungerar problemfritt med rena och välsorterade fraktioner. Det tar tid att etablera ett insamlingssystem. Det visar sig i att de insamlade mängderna räknat per månad fortsätter att öka ännu efter ett års insamling.

Genom att samla in och ta hand om elavfall uppnås miljövinster på flera sätt. Farliga ämnen tas omhand och tas ur kretsloppet. Avfallet innehåller stora mängder av värdefulla metaller som när de återvinns ersätter nyråvara. Därmed sparas resurser i form av material och energi och miljöbelastade processer vid utvinning av nya metaller kan undvikas. Undersökningar visar att en stor del av förbrukade elektronikprodukter lagras i bostaden. Inte förrän elavfallet lämnas till återvinning kan materialresurserna komma till nytta. För att underlätta att produkterna lämnas till återvinning direkt när de är förbrukade krävs tillgång till lättillgängliga insamlingssystem.

Samlaren har uppmärksammats nationellt och vann pris som Årets kretsloppsavgiftare på 2009 års Swedish Recycling Award.