Jämförelser mellan olika rostertekniker

Avfall Sverige har initierat en undersökning av de vanligaste rosterteknologierna på den europeiska och då särskilt den skandinaviska marknaden. Syftet med undersökningen var att utreda om det finns signifikanta skillnader i kvalitet, investering, driftskostnader eller underhållskostnader mellan de olika rostertyperna. I syftet har även ingått att utreda om särskilda problem är knutna till de olika rostertyperna. Anläggningarna, som ingår i undersökningen är alla skandinaviska anläggningar. De är utvalda för att ge ett representativt urval av rosterleverantörer och relevanta rostertyper, dvs. luftkylda och vattenkylda roster.

Mot bakgrund av det insamlade datamaterialet konstateras att det är mycket stor spridning i data, även inom samma rostertyp. Det är heller inte möjligt att rangordna rostersystemen. Den termiska breddbelastningen och den termiska ytbelastningen varierar inom för de enskilda rostersystemen. Det är generellt, men inte konsekvent, en högre termisk bredd-/ytbelastning för de vattenkylda rostarna. Vidare finns det inte något entydigt samband mellan hög termisk belastning och högt rosterslitage och korrosion. Det är de individuella driftsförhållandenna som har betydelse för rosterslitaget. Slutligen konstateras också att omfattningen av förebyggande underhåll varierar mycket mellan anläggningarna.Slutsatserna ska ses i ljuset av det relativt lilla antalet anläggningar, som ingår i denna undersökning och i förhållande till de många hundra avfallsförbränningsanläggningar som är i drift i Europa och i övriga världen. De undersökta rostersystemen betraktas som de gängse rostersystemen och de mest välutvecklade och välbeprövade på marknaden.

Endast i Europa finns det cirka 500 förbränningsanläggningar, varav flera anläggningar med mer än en ugnslinje. Anläggningarna behandlar tillsammans cirka 60 miljoner ton avfall om året. En mycket stor del av dessa anläggningar är utrustade med rostersystem levererade av ett av de fyra företagen som ingår i denna undersökning.

För att statistisk säkerhet skulle uppnåtts hade ett mer omfattande dataunderlag behövts genom att fler europeiska anläggningar hade inkluderats i undersökningen. Till exempel i samband med revision bör det övervägas att gå igenom utvalda anläggningar, för närmare kartläggning av driftsproblem och inverkan på anläggningens utformning. Samtidigt är det upplagt för övervakning av problemområden i framtiden, även med avseende på optimering av förebyggande underhåll.

Rapporten har således definierat några riktmärken för att ge möjlighet att jämföra driften mellan anläggningarna. Även om arbetet i samband med byten av delar på rostern inte ser ut att vara en tungt vägande kostnadsfaktor, anses det ändå vara önskvärt att fortsätta med optimering av drift och underhåll och att registrera och synliggöra de löpande förbättringarna på rosterkonstruktionerna.


Skriv ut:

Datum