Kapacitetsutredning 2017

Sammanfattning: Kapacitetsutredning 2017 beskriver befintlig och planerad kapacitet i kraftvärme- och värmeverk för avfallsförbränning till år 2022, och jämför med tillgängliga mängder restavfall till energiutvinning. Restavfall avser avfall efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Import av avfallsbränsle beskrivs med avseende på mängder och exportländer.

Årets utredning har gjort en fördjupning i två delar. I den första fördjupningen har vi undersökt ålder på befintliga avfallspannor och vilka strategier man har för pannornas fortsatta drift. Den andra fördjupningen avser hur sammansättningen på restavfall kan utvecklas, givet utökade återvinningsmål och strävan att minska återvinningsbara avfallsfraktioner till energiåtervinning.

Slutsatser från utredningen:

  • Kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige är cirka 6,6 miljoner ton år 2017. Då inkluderas kapacitet i de nya pannorna i Linköping och Nybro.
  • Det råder ett överskott på förbränningskapacitet under perioden för studien. År 2017 ligger överskottet för Sverige på omkring 1,4 miljoner ton.
  • Om kapaciteten skall fyllas i framtiden kommer importbehovet att ligga mellan 1,0 och 1,7 miljoner ton år 2022.
  • Den lägre nivån för behov av import uppkommer om ingen ytterligare kapacitet byggs utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna.
  • Den högre nivån på importbehovet fås om samtliga utbyggnadsplaner realiseras, samtidigt som målen för förebyggande och materialåtervinning nås.
  • Import av avfallsbränsle sker främst från Norge, Storbritannien och Irland.
  • Av befintlig kapacitet är drygt 800 000 ton i pannor som driftsattes för 30 år sedan eller mer.
  • Av denna kapacitet står cirka hälften, alltså omkring 400 000 ton, inför beslut om fortsatt drift, nedläggning, ersättning eller annat.
  • Resterande andel av pannorna har ersatts undan för undan, och inga överhängande investeringsbeslut kvarstår.
  • Sammansättningen på avfall till energiåtervinning ändras på flera sätt:
  • Hushållens restavfall innehåller mindre matavfall på grund av ökad källsortering och separat insamling.
  • Andelen plastavfall förefaller ha ökat. Det gäller både plast i restavfall från verksamheter och plast i importerat avfall från Norge och Storbritannien.
  • Försök att minska återvinningsbara fraktioner i restavfall visar att restavfall kan minska med 7–12 % genom eftersortering.

Underlaget kommer från Profus intervjuer med marknadsaktörer, samt från dataunderlag från Avfall Sverige och Naturvårdsverket.


Skriv ut:

Datum