Karaktärisering av dagvatten från olika typer av verksamheter och avfall

Sammanfattning: Resultaten i denna studie visar att för samtliga dagvatten utom slagg bedöms partikelavskiljning medföra en reduktion av föroreningsinnehållet i vattnet. Analysresultaten i kombination med observationer gjorda i fält visar även att ostädade ytor kan bidra till förhöjda halter av både lösta och partikulära föroreningar i dagvattnet.

På svenska avfallsanläggningar hanteras idag många olika typer av avfall på verksamhetsytor, där exempelvis lagring, sortering, flisning och krossning sker. För att öka kunskapen om hur olika avfallsslag påverkar innehållet i dagvatten som avleds från verksamhetsytor har Sörab, Jönköpings kommun och Sweco Environment AB genomfört ett projekt i samarbete med Avfall Sverige. I projektet har provtagning på dagvatten i direkt anslutning till en verksamhetsyta där endast ett avfallsslag hanteras genomförts.

Dagvattnet har analyserats med avseende på allmänkemiska parametrar, näringsämnen, metaller, alifater och aromater. Flera parametrar har också filtrerats på laboratorium för att undersöka den partikulärt bundna andelen av metaller, totalfosfor och BOD7. På vissa vatten har även analys skett av PAH och fenoler. Utöver analysresultat har observationer gjorda i fält dokumenterats i fältprotokoll.

För de aktuella dagvattnen har också sedimentationsförsök i labskala och filtrering i fält genomförts för att undersöka om dessa metoder kan ge underlag inför val av reningsmetoder.

I denna studie har dagvatten från ytor med bottenaska från avfallsförbränning (slagg), trä, reningsverksslam (slam), impregnerat trä och oljeförorenade jordar undersökts. Resultaten har jämförts med halter för utsläppsvillkor för ett antal svenska avfallsanläggningar för att erhålla en indikation på vilka ämnen som behöver reduceras inför avledning till recipient. 

För att få en ökad förståelse för enskilda avfallsslags påverkan på det samlade dag- eller lakvattnet från en avfallsanläggning måste mängden dagvatten som bildas på ytan ställas i relation till den totala volymen dag- eller lakvatten inom anläggningen.

Resultaten visade att dagvatten från ytan med slagg hade halter över medianen för utsläppsvillkor för koppar och BOD7 och var basiskt.

Uppmätta halter i dagvatten från ytan med trä var högre än villkoren för suspenderade ämnen, fosfor, totalkväve, samtliga metaller, BOD7 och TOC. Medelhalterna för trä var ofta högre än medelhalterna för impregnerat trä. De höga halterna var en följd av förhållandevis höga halter suspenderat material som var en effekt av provtagningsförfarandet. Sedimentationstester och filtrering på laboratorium visade att en minskning av mängden partiklar i dagvattnet från träytan medför lägre halter av föroreningar i dagvattnet.

Dagvatten från ytan med slam hade höga halter av kväve, fosfor och koppar jämfört med villkoren. Slam hade också förhöjda halter av suspenderade ämnen, TOC och övriga metaller förutom krom och kadmium. 

Impregnerat trä hade högre halter än villkoren för suspenderade ämnen, fosfor, flertalet metaller, BOD7 och TOC. Halterna var kraftigt förhöjda för metallerna krom, koppar, arsenik och zink, vilka förekommer i impregneringsmedel. Analysresultaten visade att halten för samtliga analyserade ämnen i dagvattnet ökade efter flisning.

Dagvattnet från oljeförorenade jordar var förhöjda med avseende på metaller och suspenderade ämnen. Halterna av alifater med långa kolkedjor detekterades, men var högre för trä och slam. 

Sedimentationsförsöken på dagvatten reducerade i genomsnitt halten suspenderade ämnen med 84 procent. Sedimentation hade även god reducerande effekt på halten av bly, kadmium, koppar, krom och zink vars halter reducerades nästan i samma grad. De mer lättlösliga metallerna arsenik och nickel reducerades i genomsnitt med strax under 50 procent. Sedimentationen fungerade även effektivt för att minska turbiditeten och totalfosforhalten.


Skriv ut:

Datum