Karaktärisering av deponier samt detektering av deponigas med geofysiska metoder

Det finns tydliga indikationer på att man kan detektera gas med resistivitet. Energipotentialen i deponigasen kan därmed utnyttjas bättre och läckaget av klimatgaser till atmosfären kan minskas. Samtidigt kan föroreningsbelastningen till vattenresurser minskas genom en bättre förståelse av vattens förekomst och rörelser i deponier.

I denna rapport beskrivs MaLaGa-projektet Fas 2 (Mapping Landfill Gas and internal structures using geophysics) som är en fortsättning på det under 2009 avslutade och rapporterade utvecklingsprojektet ”Användning av geofysik för detektering av gas i deponier (Fas 1)”. Baserat på resultaten från Fas 1 har huvudsyftet med MaLaGa-projektet Fas 2 varit att vidareutveckla geoelektriska mätmetoder för bättre förståelse av förhållanden under markytan på deponier. De geoelektriska mätmetoder som använts har i huvudsak varit resistivitet och inducerad polarisation (IP), men även andra geofysiska metoder har utvärderats. Dessa har varit seismik, stångslingram (elektromagnetiskt profileringsinstrument/Electromagnetic Conductivity Meter CMD) samt magnetometri.

De tydligaste slutsatserna som kan dras av resultaten från projektet är följande:

  •  Det finns ett tydligt samband mellan anomalier med hög resistivitet och gasflöde vid markytan samt metankoncentration i marken.
  •  Markens resistivitet beter sig på olika sätt beroende på säsong. Då variationerna över tid är stora och svårtolkade på vintern, är de mindre och lättare att koppla till variationer i vädret under sommaren.
  •  Under både sommar och vinter verkar kraftig nederbörd vara den faktor som spelar störst roll för utsläpp av deponigas från markytan.
  •  Storskaliga resistivitetsmätningar och mätningar med stångslingram visar god överensstämmelse. Stångslingram är en betydligt snabbare metod, men ger endast en plankarta som resultat till skillnad från resistivitet och IP där resultaten kan presenteras som en 3D-volym.
  •  Resistivitet och IP (och normaliserad IP) gav en god uppfattning om deponins inre struktur och sluttäckning.
  •  Resistivitet gav i kombination med refraktionsseismik en tolkning av grundvattenytans läge.

Syftet med MaLaGa-projektet Fas 2 har varit att vidareutveckla förståelsen för förhållanden under mark i deponier samt att utveckla en metodik som baseras på användning av flera geofysiska metoder. Ytterligare ett syfte har varit att utveckla förståelsen för andra materialparametrars inverkan på processer för att bättre förstå förekomst och rörelser av gas och vatten i deponier på detaljnivå (till exempel portryck, temperatur, fukthalt och joninnehåll), samt för att karakterisera innehåll och uppbyggnad av deponier.


Skriv ut:

Datum