Kartläggning av endotoxin i arbetsmiljön vid kompost- och biogasanläggningar

Sammanfattning: Det är främst inandning av fritt endotoxin, som fragment av gramnegativa bakterier i damm eller löst i vätskeaerosoler, som diskuterats som arbetsmiljöproblem, men även endotoxin bundet i större partiklar har visats kunna ge symptom. 

Avfallshantering är stadd i förändring och biogasproduktion är en expanderande verksamhet. Det är därför värdefullt med mätningar som speglar exponeringen hos personalen för mikroorganismer i dessa nya arbetsmiljöer. Endotoxiner utgör en del av det yttre cell-membranet hos gramnegativa bakterier och förekommer i arbetsmiljön framförallt vid tillverkning och hantering av organiskt material, till exempel inom jordbruk, träindustri, avloppsreningsverk, avfallshantering samt vid arbete med skärvätskor. Endotoxin är ett mycket starkt inflammatoriskt gift som vid inandning kan ge upphov till nedre luftvägsinflammationer, bronkit, sinuit, samt astma. Även kroniska besvär kan relateras till endotoxin, till exempel reducerad lungkapacitet. 

Traditionellt mäts endotoxin med LAL-test. Denna metod mäter endotoxinets biologiska aktivitet oavsett typ av endotoxin och som en enda klump/enhet. Fördelen med LAL-resultaten är att de går att relatera till det föreslagna europeiska riktvärdet för endotoxin på 90 EU/m3. En nyare metod för att mäta endotoxin är baserad på masspektrometri (GC-MS) som förutom att mäta den totala halten endotoxin även gör skillnad på olika sorters endotoxin (subpopulationer). Fördelen med GC-MS-resultaten är att olika subpopulationer kan särskiljas, vilket är av intresse då olika typer kan ge olika hälsoeffekter. 

Båda dessa analysmetoder har använts och metoderna verkar komplettera varandra väl. Resultaten visar att subpopulationerna av endotoxin inom biogasproduktion, men inte komposthantering, förändras genom processen vilket indikerar att denna metod skulle kunna utgöra ett nyttigt verktyg för att kartlägga mikrofloran och dess förändring i biogasproduktion – dels för att säkerställa att endotoxinhalten inte blir för hög och dels potentiellt för att justera mikrofloran för optimalt biogasutbyte.

Mätningarna inom projektet ska ses som stickprover och ger ingen helhetsbild av endotoxin-exponeringen i anläggningarna eller över tid, men ger ändå en indikation på att halterna av endotoxin i enstaka fall kan överskrida det föreslagna riktvärdet och att ett fortlöpande arbete för att minska exponering behövs. Endast fåtalet mätningar inom projektet överskrider det föreslagna riktvärdet. 

Inom detta projekt har en enkel och arbetsmiljömässig provtagningsmetod utvecklats. Mätmetoden underlättar kontroll av anställdas exponering för endotoxin men också kontroll av förekomst av endotoxin i olika delar av processen och utvärdering av åtgärder för minskad exponering.


Skriv ut:

Datum