Kritisk utvärdering av metoder för faroklassificering av avfalls ekotoxiska egenskaper (HP14)

Sammanfattning: Geokemisk modellering är ett kraftfullt verktyg för utvärdering av olika strategier för att testa ett avfalls farlighet. De typer av tester som föreskrivs i den nya kemikalielagstiftningen (CLP förordningen) är oprövade för avfall och ytterligare studier behövs för att definiera en praktisk och funktionell teststrategi för avfallsklassificering med avseende på HP14.

Sedan den 1 juni 2015 gäller en ny EU-förordning som harmoniserar de egenskaper och kriterier som skall tillämpas vid klassificering av avfall som farligt. Förordningen innebär att kriterier och därmed testmetoder för att klassificera avfalls farlighet i huvudsak harmoniseras med CLP förordningen. Harmoniserade kriterier och vägledning för bedömning av egenskapen miljöfarlighet (HP14, ekotoxicitet) saknas dock fortfarande och är under fortsatt utredning inom EU.

Detta projekt syftade till att ge en bättre kunskap om av två alternativa metodiker för HP14 klassificering: (i) summering av koncentrationen av identifierade klassificerade farliga ämnen (summeringsmetoden), (ii) tester av ekotoxiska egenskaper i lakvatten från avfallet. 

Dessa två alternativ utvärderades genom geokemisk modellering av hur förekomsten av Kalcium (Ca), Kalium (K), Koppar (Cu) och Zink (Zn) påverkar den bedömda farligheten för bottenaska från avfallsförbränning. Resultaten visar att klassificeringen med summeringsmetoden fungerar mindre bra för komplexa blandningar som askor och andra avfall eftersom osäkerheten är stor, vilket leder till att man ofta överskattar den inneboende faran. Viktiga parametrar som styr tillgängligheten av farliga ämnen till exempel omvandling från en förekomstform till en annan och komplexbindning till organiska eller oorganiska sorbenter, tas inte hänsyn till i summeringsmetoden. Summeringsmetoden är också mycket känslig för identifiering och klassificering av ingående ämnen vilket gör utfallet av metoden mycket osäkert. Förhållandet mellan mängden material och vätska (L/S-kvot) samt pH-värdet vid lakning visar sig vara avgörande för klassificeringen med testmetoder. En teststrategi som bygger på standardiserade laktest för avfall vid L/S 10 och utan pH-justering underskattar farligheten av Cu och Zn. Samma teststrategi riskerar samtidigt att icke farliga ämnen som pH, Ca och K orsakar en klassificering av materialet som farligt. Vid en L/S-kvot av 1000 och med pH-justering kommer farligheten av Cu och Zn att överskattas medan icke farliga ämnen inte längre orsakar en felaktig klassificering. En korrekt klassificering erhålls för laktester som baseras på de testkriterier och metoder som föreskrivs i CLP (L/S-kvot 100 000- 1 000 000 och pH mellan 5,5-8,5). Osäkerheten och känsligheten i klassificering baserat på tester är betydligt lägre än osäkerheten baserat på summeringsmetoden. Slutsatsen är att testmetoder kommer vara viktiga verktyg för att säkerställa rätt klassificering av avfall.

Projektet har utmynnat i en artikel i tidskriften Waste Management med titeln "Evaluation of frameworks for ecotoxicological hazard classification of waste".

Läs artikeln här


Skriv ut:

Datum