Kvartersnära återvinningscentraler

Sammanfattning: Kvartersnära återvinningscentraler kan vara en del i utvecklingen av stadens ekologiska hållbarhet och har goda förutsättningar för att bli en mötesplats. Den kan också bidra till att utveckla stadsdelar och bidra till den sociala hållbarheten. Genom samarbete mellan flera kommunala förvaltningar kan kvartersnära återvinningscentraler skapa nya jobb. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan kostnader för etablering och drift balanseras genom att personer som tidigare har haft svårt att få jobb kommer i arbete och därmed kan de kvartersnära återvinningscentralerna också bidra till ekonomisk hållbarhet.

Rapporten utgör en vägledning för att etablera kvartersnära återvinningscentraler med beskrivning av vad en kvartersnära återvinningscentral är, hur den kan förverkligas, vilka konsekvenser den medför och hur den kan förvaltas och drivas. Detta kan i sin tur bidra till att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en mer hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning.

I Köpenhamn och Oslo finns kvartersnära återvinningscentraler sedan några år tillbaka, både i form av inomhusanläggningar om cirka 100 m2 och utomhusanläggningar från 200 m2. På dessa anläggningar kan bland annat förpackningar, mindre mängder grovavfall, farligt avfall och elektronikavfall lämnas samtidigt som återbruket är starkt betonat. I Oslo är det bara material som av sin lämnare har placerats på byteshyllan som besökaren får lov att ta med sig, men i Köpenhamn är regelverket mer tillåtande. I Köpenhamn upplåtes marken till de kvartersnära återvinningscentralerna av fastighetsägare, då man ser dessa som en förlängning av sitt ansvar för de boendes hushållsavfall. I Oslo är det kommunens avfallsförvaltning som finansierar marken genom hyra eller köp.

I rapporten presenteras två skisserade exempel på etablering av kvartersnära återvinningscentraler i Malmö, i områden som har stora likheter med många tätorter i Sverige. Den ena anläggningen är inrymd i en befintlig garagebyggnad. En grov kostnadsbedömning ger en etableringskostnad från 700 000 kr för uppförande, projektering och byggnation. Kostnader för bygglov och eventuell detaljplaneändring tillkommer. Ur ett driftsperspektiv är det personalkostnaden som är den största posten, där exempel från Köpenhamn visar kostnader runt 600 000 DKK per år.

För att förverkliga kvartersnära återvinningscentraler krävs ett målmedvetet arbete genom hela stadsbyggnadsprocessen, från kommunens översiktsplan till detaljplan och bygglov. Ansvaret för att driva frågan om etablering av kvartersnära återvinningscentraler ligger på den kommunala avfallshuvudmannen, eftersom det är där huvudansvaret för den kommunala avfallsplaneringen som helhet ligger. Under hela arbetet är det av största vikt att hitta goda förutsättningar för samarbete och samförstånd mellan kommunala avfallsaktörer, kommunens övriga förvaltningar och fastighetsägare.

Verksamheten vid en kvartersnära återvinningscentral berör lagstiftning på flera områden. Genom att begränsa omfattningen på mängderna av såväl farligt avfall som total mängd avfall kan verksamhetens juridiska omfattning begränsas.

För att säkerställa att anläggningarna får det fokus och den roll man eftersträvar måste den enskilda kommunen ta ställning till frågan utifrån sina specifika förutsättningar. Insamling och behandling av avfall är organiserad på olika sätt i Sveriges kommuner och de lokala förhållandena måste beaktas. Oavsett vilken aktör som tilldelas ansvaret är det viktigt att klargöra vad syftet med de kvartersnära återvinningscentralerna är och att trycka på vikten av att syftet ska genomsyra den dagliga driften och den enskilda besökarens bemötande.


Skriv ut:

Datum