Lämpliga styrmedel för svenskproducerad biogas efter 2020

Svensk biogas står idag inför problematiken med ökande volymer biogas som fått dubbla stöd (produktionsstöd i produktionslandet och skattebefrielse i Sverige). Detta har resulterat i att marknadspriset sänks. Problematiken gäller främst importerad biogas från Danmark. I denna rapport har undersökningar gjorts gällande att se över de existerande styrmedlen för biogas i Sverige. Förutsättningarna har studerats för att gå ifrån skattebefrielsen och istället satsa på andra styrmedel Allt för att skapa konkurrensneutralitet med övriga Europa.

Genom att ha studerat de största länderna i Europa (sett till biogasproduktion) har det visat sig att Sverige är det enda land som fokuserat styrmedlen mot användarsidan. Övriga Europa har valt att styra mot produktionssidan. För att Sverige ska vara konkurrenskraftig och agera utifrån samma förutsättningar som övriga Europa bör de svenska styrmedlen riktas om. 

Följande rekommendationer av styrmedel baseras utifrån analyser av styrmedel i de största länderna i Europa sett till biogasproduktion, samt utifrån de perspektiv som kan komma att påverka valet av styrmedel (kostnad, EU, miljö, tid, marknad, biogasproducenten och svensk politik). 

De rekommenderade styrmedlen är:

  • Införande av ett auktionssystem med inmatningstariffer: Genom ett auktionssystem kommer man att gynna effektiva biogasanläggningar, skapa incitament både till nya anläggningar och till förbättringar av befintliga anläggningar, systemet är lätt att styra genom att definiera utvalda stödgrupper (auktionsgrupper), systemet är konkurrensneutralt och därmed i linje med EU-regler samt skapar systemet långsiktiga spelregler då tariffen garanteras under flera år. Ytterligare ser EU positivt på auktionsförfarandet. Även om denna studie utgår från styrmedel som riktar sig till biogasmarknaden finns även möjligheten att ett auktionssystem skulle kunna innefatta alla biodrivmedel eller förnyelsebara energikällor. 
  • Krav på obligatorisk matavfallsinsamling och rötning: Styrmedlet ökar utbudet av matavfall vilket gynnar biogasproducenter genom att öppna upp för biogasproducenterna att sätta en behandlingsavgift som bättre speglar kostnaderna för behandling. EU-kommissionen behöver inte godkänna styrmedlet då det inte klassas som ett stöd. 
  • Krav på återvunnen växtnäring i offentligt kontrollerad verksamhet: Kravet kan då både gälla mark som ägs av kommuner, landsting och staten men också påverka de offentligt kontrollerade matinköpen som görs. Kravet skapar en ökad efterfrågan på biogödsel vilket i sin tur kan leda till ökade priser på biogödsel, vilket är gynnsamt för producenterna. EU-kommissionen behöver inte godkänna styrmedlet då det inte klassas som ett stöd.

Innan utformning av ett nytt styrmedel sker så bör en bred samsyn skapas över var och hur biogasen och dess produktion gör störst klimatnytta samt hur detta ska premieras. Denna samsyn kan endast skapas om både politiska företrädare, intresseorganisationer, biogasproducenter men även forskare och övrigt näringsliv ges möjlighet att delta. Denna samsyn bör även innefatta befintliga och föreslagna styrmedel för andra branscher och sektorer så att inte dessa missgynnar biogasutvecklingen och minskar de föreslagna styrmedlens effektivitet.


Skriv ut:

Datum