Mätmetodik och sorteringsteknik med avseende på krom, koppar och arsenik (CCA) i träbaserade bränslen

Sammanfattning: Projektet visar att det är tekniskt, praktiskt möjligt och ändamålsenligt att identifiera trä som innehåller koppar, krom och arsenik, samt att kvantifiera dessa ämnen i inkommande bränslen. För arsenik beror resultatet av en sådan identifiering och sortering enbart av hur långt processen drivs eftersom impregnerat trä i praktiken är den enda källan för detta ämne.  

Sortering kan utföras okulärt. Denna metod är osäkrare än övriga och är också starkt ”operatörsberoende”. I övrigt har två huvudmetoder identifierats som användbara och ändamålsenliga: reagens och XRF (X-ray Fluorescence). Övriga metoder bedöms inte vara färdigutvecklade för ändamålet, och för dessa kan inte heller några kostnader överblickas.

Värdet av bortsortering är olika för de olika ämnena:

  1. Bortsortering av arsenik är viktigt därför att förekomstformerna för arsenik är giftiga och cancerframkallande. Exempelvis påverkas klassningen som farligt eller icke farligt avfall kraftigt av närvaro av arsenik. Enstaka CCA-impregnerade brädor i ett rent biobränsle eller motsvarande kan leda till att askan inte kan återföras till skogsmark eller användas geotekniskt. 
  2. Bortsortering av koppar har sannolikt liten betydelse ur hälso- och miljösynpunkt. Nya regler är dock på gång. Det kan vara lönsamt att utvinna koppar ur aska från kopparhaltigt impregnerat trä. Någon färdig metod för sådan utvinning finns dock inte. 
  3. Krom förekommer sannolikt som krom-III i såväl bränsle som i aska. För aska kan det dock behövas en närmare redovisning beträffande exakta förekomstformer för krom. 

Förutsättningarna för sortering med hänsyn till koppar, krom och arsenik kan variera kraftigt mellan olika anläggningar, och därför kan inte några generella slutsatser dras som gäller för alla. I stället rekommenderas att man på de olika anläggningarna utnyttjar resultaten i denna rapport som underlag för att ta fram en strategi avseende hur rena bränslen man vill använda. 

Följande aspekter bör ingå i dessa överväganden:

  1. Möjligheterna till att upphandla rena bränslen från leverantörerna, alternativt påverka leverantörer inom den egna organisationen. 
  2. De egna pannornas utformning och driftförutsättningar samt gällande tillstånd. 
  3. Förutsättningarna avseende destinationer för askorna, inklusive klassning som farligt eller icke farligt avfall. 
  4. Möjligheterna att informera leverantörer om mätmöjligheter. 
  5. Möjligheterna att kontrollmäta själva samt driva ett kvalitetssystem. 

Det är viktigt att man analyserar hela kedjan bränsle - förbränning – aska samt att man söker identifiera synergivinster. Ett exempel på en sådan kan vara att om man ändå skaffat sig XRF så kan man mäta även på andra ämnen, inte minst bly, samt med en lägre kostnadströskel kunna optimera med avseende på sortering med hänvisning till detta element.


Skriv ut:

Datum