Mätning av fossilandel i rökgas

Sammanfattning: 14C-mätningar i rökgasen är en bra metod att bestämma andelen fossil koldioxid i blandade bränslen, speciellt om bakgrundsvärdet på det biogena kolet är känt. Men denna studie innehåller för lite mätningar för att man ska kunna bestämma någon direkt osäkerhet förknippad med metoden. Klart är dock att det behövs mer studier, dels för att kunna bestämma en osäkerhet förknippad med metoden, dels för att kunna fastslå ett lämpligt bakgrundsvärde för avfall.

När det gäller bestämning av fossilandel i blandbränslen finns det några olika alternativ. Ett antal av dessa har utvärderats i det forskningsprojekt som genomfördes i Avfall Sveriges regi under 2010-2011. Eftersom det projektet gjordes på riktiga anläggningar med avfall som bränsle gick det dock inte att fastslå vilken metod som var mest rättvisande.

Detta projekt har därför undersökt 14C-analyser i rökgasen på kända bränsleblandningar. Målet har varit att se om denna metod ger en god överensstämmelse och i framtiden skulle kunna utgöra en framtida referensmetod. Målet har också varit att genom en litteraturstudie undersöka hur mycket validering som gjorts av både 14C-metoden och den så kallade balansmetoden (BIOMA).

Mätningarna utfördes som 3 stycken prover om 4 timmar och ett parallellt längre prov som täckte tiden som de övriga proverna togs under. Dessa prover jämfördes med en massbalans på ingående bränsle. Driften på båda anläggningarna var väldigt jämn vilket underlättade provtagningarna. Proverna gjordes på två anläggningar, Värtan (Stockholm, kol/olivkärnor/dolomit) och Ljungsbro(träpulver/Eo5).

Resultaten visade

  1. Rökgasprovtagningarna hade god reproducerbarhet inbördes. För Värtan var överensstämmelsen mellan rökgasanalysen och den beräknade bränslemixen mycket god (den relativa skillnaden mot beräknad bränslemix var drygt en halv procent). I det fallet var det en hög fossilandel (>90 %). I Ljungsbro, där fossilandelen var mer överensstämmande med den man kan förvänta sig i blandat avfall (ca 30 %), var skillnaderna större (1,5-3,4 % relativt den beräknade bränslemixen) men fortfarande får det betraktas som god överensstämmelse.
  2. Analyserna följder klart den trend som den beräknade bränslemixen uppvisade.

När det gäller litteraturstudien visade den att det finns relativt lite valideringar av båda metoderna i litteraturen, genomgången visade också att båda metoderna har sina styrkor och svagheter, 14C-metoden (oavsett om det är i rökgas eller på fastbränsle) främst i det bakgrundsvärde som resultaten normeras mot och BIOMA dels i sin känslighet för osäkerheter i vissa mätinstrument (CO2, O2) samt antagandet om sammansättningen på fossil respektive biogen andel av avfallet.


Skriv ut:

Datum