Mätning av totalt suspenderat material Hur påverkar salthalt och mängden sköljvatten resultatet?

Enligt föreskrifterna för förbränning av avfall NFS 2002:28 skall totalt suspenderat material i avloppsvatten från förbränningsanläggningar analyseras genom dagliga stickprovsmätningar eller genom representativa flödesproportionella 24-timmarsprov. Det har visat sig att många anläggningar som analyserar suspenderat material enligt SS-EN 872:2005 har problem med att hålla sina villkor för suspenderat material. Det här gäller främst de som är dimensionerade för en hög kloridhalt i utgående processvatten.

Avfall Sverige har under flera år uppmärksammat det här problemet och har i en gemensam arbetsgrupp med representanter från svenska avfallsförbränningsanläggningar försökt att erhålla en bättre förståelse för det här fenomenet. Grundfrågan är om vattnet från de aktuella anläggningarna verkligen innehåller höga susphalter eller om det är något annat som ligger bakom de observerade susphalterna.

Resultaten från studien talar för att den viktigaste faktorn är salthalten och den mängd sköljvatten som används vid analysen. Enligt standarden skall alla prover sköljas med 2 × 20 ml vatten. Överstiger salthalten 1 000 mg/l skall ytterligare 3 × 50 ml användas. Hur det här verkställs i praktiken varierar från laboratorium till laboratorium och det finns inget laboratorium som regelbundet mäter salthalten i provet. Anges det inte speciellt vid inlämnandet av provet använder flertalet av labben den normala sköljvattenmängden på 2 × 20 ml.

De utförda proverna indikerar också att vid riktigt höga salthalter räcker det inte med de i standarden stipulerade 190 millilitrarna. Här skulle troligen ytterligare sköljvatten behövas. För att säkert fastlägga detta behövs dock flera mätningar.

Ett relativt enkelt sätt att erhålla en uppfattning om salthalten i provet är att mäta dess konduktivitet. Att laboratorierna rutinmässigt inför konduktivitetsmätningar på processvatten från förbränningsanläggningar skulle således kunna vara en första steg på att få ett mera enhetlig utförande än vad fallet är idag, då hanteringen varierar mycket vad gäller sköljvattenmängd mellan labben. Konduktivitet skulle också kunna användas för att ange sköljvattenmängden vid riktigt höga salthalter, om kommande undersökningar visar att det behövs.


Skriv ut:

Datum