Datum

Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall

I rapporten presenteras en sammanställning och analys av resultat från plockanalyser som genomförts av kärl- och säckavfall från svenska kommuner 2007-2010, vilka metoder som tillämpats samt i vilken utsträckning rekommendationerna enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys av hushållens kärloch säckavfall (rapport 2005:19) har följts. I rapporten ges även förslag till revidering av manualen och vidareutveckling av Avfall Web. Rapporten baseras på en enkätundersökning som omfattar Sveriges samtliga kommuner samt djupintervjuer med ett urval kommuner.

60 procent av Sveriges kommuner har genomfört en eller flera plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall under åren 2007-2010. Vanligast är att kommunerna har genomfört plockanalys av två till fyra prov under perioden. Det totala antalet plockanalyser per år har mer än fördubblats sedan 2007.

Genomförd kartläggning visar att ett genomsnittligt villahushåll med separat insamling av matavfall genererar cirka 7-7,5 kg kärl- och säckavfall per vecka (summan av fraktionerna utsorterat brännbart avfall och matavfall), varav den utsorterade matavfallsfraktionen uppgår till 3,2 kg där 95 procent utgörs av matavfall. Den utsorterade brännbara fraktionen består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,4 (0,8) kg förpackningar och returpapper1, 1,6 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,04 kg farligt avfall, batterier och elavfall. Källsorteringsgraden avseende matavfall har beräknats till 77 procent.

Ett genomsnittligt lägenhetshushåll med separat insamling av matavfall genererar cirka 7,5-8 kg kärl- och säckavfall per vecka, varav den utsorterade matavfallsfraktionen uppgår till 1,5 kg där 93 procent utgörs av matavfall. Den utsorterade brännbara fraktionen består av 1,8 kg matavfall, 2,3 (1,5) kg förpackningar och returpapper2, 2,3 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,04 kg farligt avfall, batterier och elavfall. Källsorteringsgraden avseende matavfall har beräknats till 46 procent.

Hushåll utan separat insamling av matavfall genererar mer kärl- och säckavfall än hushåll med separat insamling av matavfall. Exempelvis har den totala mängden kärl- och säckavfall från ett villahushåll utan insamling av matavfall beräknats till cirka 9 kg per hushåll och vecka, vilket är nästan 2 kg mer än för villahushåll med insamling av matavfall. Skillnaden förklaras av större mängd förpackningar och returpapper samt övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) i kärl- och säckavfallet.

Kartläggningen visar också att typ av insamlingssystem är av betydelse för kärl- och säckavfallets mängd och sammansättning samt för källsorteringsgraden:

  •  Mängden kärl- och säckavfall (fraktionerna matavfall och utsorterat brännbart) i villahushåll är lägre vid insamling i system med fyrfackskärl än i system med separat kärl för matavfall.
  •  Mängden förpackningar och returpapper i kg per hushåll och vecka i fraktionen utsorterat brännbart från villahushåll med insamling med fyrfackskärl är lägre än vid insamling i separata kärl.
  •  Störst andel felsorterat avfall i matavfallsfraktionen har redovisats av kommuner med optisk sortering.
  •  Vid insamling i system med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet något högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder majsstärkelsepåsar.
  •  Källsorteringsgraden i villahushåll avseende matavfall är högre vid insamling av matavfall i system med fyrfackskärl än i system med separat kärl för matavfall