Nya lakvatten – kemisk sammansättning och lämplig behandling

Sammanfattning

Förbudet mot deponering av organiskt material kommer i grunden att förändra behandlingen av lakvatten. Det slås fast i en ny studie som visar att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier.

Med mindre mängder organiskt material binds inte längre metaller som sulfider, vilket kan leda till att en större andel metaller kan bli kvar i lakvattnet. Det blir därför viktigt att fälla ut tungmetaller i framtida lakvattenprocesser.

Deponeringsdirektivet innebär att det sedan 2005 är förbjudet att deponera organiskt material. Sammansättningen på avfallet till deponering har förändrats vilket i framtiden kommer att ge en annan kemisk sammansättningen på lakvattnet från deponierna.

Lakvatten är vatten som varit i kontakt med deponerat material och som avleds från eller hålls kvar i en deponi. Det kommer till största delen från nederbörd som lakar ut lösliga ämnen och partiklar ur deponerade massor. Under senare år har mellan åtta och tolv miljoner kubikmeter lakvatten samlats upp årligen vid de svenska deponierna.

Hittills har det inte varit klarlagt hur man planerar att ta hand om lakvatten från nya deponier. Den nya studiens syfte har varit att undersöka och belysa skillnader i kemisk sammansättning i lakvatten från äldre och nya deponier samt att diskutera hur man på ett hållbart sätt ska behandla de nya lakvattnen framöver.

Studien har undersökt lakvattnet från deponin Fläskebo utanför Göteborg, som ända sedan den öppnade 2003 har deponerat enligt den nya förordningen. Fläskebo har jämförts med lakvatten från äldre deponier (Gärstad, Hagby och Löt).

De gängse behandlingsmetoderna av lakvatten har fram till nu utgjorts av biologiska system som till större delen består av kombinationer av luftade dammar och biologisk rening.

Studien visar att lakvatten från äldre deponier innehåller höga halter av kväveföreningar, främst ammonium (NH4+). Kvävets ursprung i kommunala deponier är till största delen proteiner, det vill säga en del av det organiska materialet. En minskad mängd deponerat organiskt material leder till minskade mängder kväveföreningar. Det betyder att förhållandena i lakvattnen i framtiden kommer att vara mer oxiderande, aeroba i stället för anaeroba (utan syre). 
I en klassisk äldre deponi sker tidigt en sur fas. I den anaeroba miljön omvandlas syror till metan som binder metaller. Sulfat reduceras till sulfid. Många av tungmetallerna binds effektivt som sulfider som till största delen sitter kvar i deponin. I den nya deponin Fläskebo saknas den anaeroba miljön. Där är sulfathalterna tio gånger högre jämfört med äldre lakvatten, visar studien. Skillnaden beror sannolikt på att sulfat i de äldre deponierna har reducerats till sulfider, som stannar kvar.

Övergången från den äldre typen av lakvatten till den nya kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas. Oftast räcker en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg endast för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare. Det är emellertid inte säkert att mängden tungmetaller kommer att öka i lakvattnet. Dels för att en stor andel metaller kan antas ha kommit med hushållsavfall som inte längre deponeras, dels för att utlakningen minskar med snabbare och tätare täckning av deponierna.

För de flesta deponier kommer man att se en gradvis övergång från den äldre typen av lakvatten till den nya. Man börjar deponera enligt nya regler, men den äldre delen av deponin kommer att ge det klassiska lakvattnet under lång tid framöver. Hur lakvattnet bör behandlas under de kommande åren bestäms av många faktorer. Olika täckning och grad av inläckage i den gamla delen bestämmer hur länge man måste behandla för  ammonium. Förhållandet mellan de två flödena avgör också om det är bäst att behandla dem var för sig eller gemensamt.


Skriv ut:

Datum