Partiklar i lakvatten från deponier och förorenade vatten från avfallsupplag - betydelse och avskiljning

Sammanfattning: Ett sorteringsvatten kan ge upphov till en mycket komplex vattenmatris och beroende på hur kravbilden ser ut kan flera reningsmetoder vara aktuella. Med långtgående partikelavskiljning kan höga reduktioner uppnås för ett flertal tungmetaller, men för låga halter av både tungmetaller och organiska ämnen krävs sannolikt även kompletterande kemisk fällning och eventuellt behandling i ett reaktivt filter. Fler studier på sorteringsvatten rekommenderas där det avrinnande vattnet karaktäriseras utifrån bland annat avfallstyp och där olika behandlingstekniker testas.

Lakvatten från deponier och avfallsupplag kan innehålla ett brett spektrum av olika typer av miljöstörande ämnen. Olika typer av lakvatten medför olika krav på reningsteknik och inte sällan efterfrågas enkel och robust teknik som också kan fungera vid obemannade anläggningar. Vatten från olika typer av sorteringsytor uppvisar jämförelsevis höga koncentrationer av organiska föreningar och tungmetaller. I följande rapport redogörs för den problematik som rör behandling av de vattenströmmar som uppkommer vid olika sorterings- och lagringsytor och de möjligheter som finns till separat behandling genom partikelavskiljning.

Syftet med studien är att erbjuda en sammanställning av olika partikelavskiljningstekniker som kan användas för behandling av vatten från sådana ytor. Till denna beskrivning hör också en karaktärisering av denna vattentyp. Med partikelavskiljningstekniker avses i första hand förhållandevis kompakta tekniker som skulle kunna utgöra ett alternativ till de naturliga system som är förhållandevis vanliga vid deponier och avfallsanläggningar. I rapporten beskrivs också en karaktäriseringsmetod för enkel fraktionering och testfiltrering av olika typer av vatten. Rapporten utgör i huvudsak en litteraturstudie men det bör samtidigt noteras att det finns förhållandevis få studier på just vatten från sorteringsytor. Referenser har därför också sökts från närliggande områden även om vatten från sorteringsytor kan uppvisa både likheter och olikheter med andra dagvattentyper. Avfallstyper liksom behandlings- och lagringsformer kan ge upphov till olika grad av påverkan på det avrinnande vattnet.

I många studier om vägavrinning beskrivs metaller som i hög grad partikelbundna. Enstaka studier gällande sorteringsytor kommer till samma slutsats. Detta faktum kan utnyttjas vid val av reningsteknik. Samtidigt är det få studier som visar till vilka storleksfraktioner metaller och andra föroreningar finns bundna, men några tyder på att innehållet ökar med minskande partikelstorlek. Det kan få avgörande konsekvenser vid valet av reningsteknik, eftersom finpartikulära fraktioner kan vara besvärliga att sedimentera och filtrera. Kemisk fällning i kombination med lämplig separationsmetod kan vara ett sätt att överföra mindre partiklar till större aggregat. Samtidigt kan metaller i löst form fällas ut och separeras, vilket kan vara nödvändigt om mycket låga halter eller höga reduktioner ska uppnås. Kemisk fällning bör alltid testas på det aktuella vattnet. Olika fällningskemikalier, pH-värden och tillsatser kan möjliggöra långtgående avskiljning av ett brett spektrum av ämnen, exempelvis tungmetaller.


Skriv ut:

Datum