Referensdata för miljöbedömning av alternativa material i sluttäckning av avfallsupplag

Sammanfattning

Jord och jordliknande massor är vanliga material som används i översta skikten av sluttäckningar på deponi med förbrukningsmängder som når enbart i Sverige flera miljoner ton per år. Jordstabiliseringsteknik kan tillåta återanvändning av jord med förhöjda halter av spårämnen som ett sekundärt konstruktionsmaterial vid deponier, genom detta kan man avsevärt minska efterfrågan på deponikapacitet, ren jord och transporter.

Material klassade som avfall prövas på annat sätt än konventionella material (som vanligen inte undersöks alls). Det leder till att det blir mer komplicerat att använda sekundära konstruktionsmaterial och de väljs bort fast de i praktiken kan ha lika goda eller bättre egenskaper än de naturmaterial som i stället används. För att göra en rimlig bedömning av stabiliserad jords lämplighet som sluttäckningsmaterial en jämförelse med egenskaper av de konventionella material som vanligtvis används i sluttäckningar av deponier ska utföras.

Projektets mål var att samla data om kemiska egenskaper hos deponins skyddsskikt med konventionella material som kan användas som referens vid bedömning av alternativa konstruktionsmaterial.

Jord och porvatten prover har tagits från översta sluttäckningsskiktet från flera ytor vid sex deponier i norra och södra Sverige (totalt 16 provtagningspunkter). Proverna analyserades för torrsubstans, glödningsförlust (jord), elektrisk konduktivitet, pH, redoxpotential och grundämnesinnehåll. Ytterligare batch-laktest (L/S10) och mätningar av metanoxidations förmåga utfördes på jordprover. Geokemisk modellering och multivariat dataanalys användes för data bearbetning.

De undersökta sluttäckningsjordarna hade en stor variation i kemisk sammansättning där grundämneshalter skiljdes sig mellan materialen med flera tiopotenser. Trots de höga totalhalterna av spårämnen, var deras löslighet relativt låg. De flesta material kan klassas som inert avfall och i fem av sexton fall - som icke-farligt avfall.

Porvatten från tre sluttäckningar hade metallkoncentrationer som överskred gränser där effekter på organismer i vatten kan börja förekomma. Dock är denna jämförelse en konservativ uppskattning av potentiell påverkan på ytvattenmiljö eftersom markvatten från sluttäckningar späds ut innan det når grund- eller ytvatten.

Metanoxiderande förmåga hos sluttäckningsjordar korrelerade till viss grad med mängden organiskt material och den tenderade också att vara högre i yngre täckskikt. Ingen kausalitet kan fastställas på basis av tillgängliga data, men det förefaller rimligt att en rikligare tillgång på deponigas, näringsämnen och vatten har gynnat metanoxidationen i de nyare sluttäckningarna vilka dessutom hade högre halt av organiskt material.


Skriv ut:

Datum