Så påverkar EU-taxonomin

Tydligare regler för vad som räknas som hållbara investeringar ska leda pengar från privata finansiärer rätt. Att energiåtervinning inte finns med på denna ”gyllene lista” kan komma att försvåra utbyggnad av sådan behandling i Europa.

Tidigare i år fattade EU beslut om att införa den nya taxonomin för hållbara investeringar. Taxonomin är en del av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, som antogs 2018. För att åtgärderna som beslutats i denna handlingsplan ska kunna genomföras, räcker det inte med investeringar från det offentliga. Till exempel visar beräkningar från europeiska miljöbyrån att det behövs investeringar i storleksordningen 1 biljon euro per år om vi ska nå EU:s klimat- och energimål till 2030. Investeringar från den privata sektorn är helt nödvändiga, och därför behövs ett ramverk som ger ett enhetligt klassifikationssystem för hållbar verksamhet. Tidigare har inget sådant funnits, och bristen på harmonisering mellan olika bedömningssystem har skapat osäkerhet och hämmat investeringsviljan hos finansiella aktörer.

Riktlinjer
Taxonomiförordningen innehåller en uppsättning riktlinjer och en förteckning över aktiviteter som är miljömässigt hållbara investeringar. Tanken är att detta ska utgöra ett ramverk som ska göra det lättare för finansiella aktörer att fatta investeringsbeslut. Den som erbjuder miljöprofilerade finansiella produkter måste också informera om i vilken omfattning produkten är förenlig med taxonomin. Informationen ska ange hur stor andel av produkten som utgörs av investeringar som är hållbara enligt taxonomins kriterier.

Det finns ingen del av taxonomin som pekar ut aktiviteter som miljöfarliga, och från officiellt håll menar man att förteckningen enbart är ett sätt att peka ut verksamheter som utan tvekan är hållbara. Det hindrar dock inte att en del industrigrenar ser det som ett misslyckande att inte bli nämnda, och att man genom att utelämnas underförstått blir utpekad som mindre hållbar.

EU:s experter kunde inte enas om att ta med energiåtervinning i taxonomin, vilket ledde till att den istället utelämnades, något som branschen inte är nöjd med. På sikt är många oroliga för att det kan innebära svårigheter med att få finansiering för ny energiåtervinning, som kommer att vara en nödvändig del av avfallshierarkin inom all överskådlig framtid. 

Energiåtervinning behövs
EU:s energiåtervinnares paraplyorganisation CEWEP har drivit linjen gentemot EU-kommissionens experter att energiåtervinning är en nödvändig del i omställningen till en cirkulär ekonomi. Man pekar på att återvinningsindustrin behöver energiåtervinning för sitt rejekt, särskilt om materialåtervinningen expanderar kraftigt enligt EU:s 2035-mål. Vid sidan om utslitet och felsorterat material, kommer det alltid att finnas avfall som inte är lämpligt att återvinna, och för många av dessa avfallsströmmar är energiåtervinning det säkraste och bästa alternativet. 

CEWEP lyfter också fram att det finns en dubbel klimatnytta i att ersätta fossila bränslen och deponering med energiåtervinning i många europeiska medlemsstater. Att taxonomin är en aktivitetsbaserad förteckning, som ska göra det lättare att bedöma specifika investeringar, gör dock att energiåtervinningens nytta på systemnivå inte värdesätts i bedömningskriterierna.

Expertorgan vägleder
I och med taxonomiförordningen inrättas också Plattformen för hållbar finansiering, vilket är ett rådgivande expertorgan som kommer att arbeta med att vidareutveckla taxonomin. Detta kommer att börja sitt arbete hösten 2020. EU-kommissionen har varit noga med att påpeka att energiåtervinning kan komma att inkluderas i framtiden om plattformens experter bedömer det som lämpligt. 

Läs mer: Joint-statment on the role of waste-to-energy in the EU taxonomy


Skriv ut:

Datum